VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Moderaterna borde gå över till sin egen invandringspolitik

I november 2007 tillsatte Moderaterna en arbetsgrupp mot utanförskap och segregation under ledning av Tobias Billström, Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson. I augusti 2008 gläntade de tre på förlåten genom en artikel på DN Debatt. Man var ännu inte så värst konkret i sak men redovisade sitt förhållningssätt och sin grundläggande analys: Migrations- och integrationspolitiken hade handlat för mycket om omhändertagande och för lite om hjälp till självhjälp. Resultatet av "denna missriktade välvilja" syntes i form av utanförskap på arbetsmarknaden. "[B]ara var femte [är] självförsörjande efter två och ett halvt år med uppehållstillstånd." Allting var inte beskyddarmentalitetens fel, skribenterna såg också ett "överdrivet krav på svenskhet i arbetslivet", men utan förändringar av mottagningssystemet och utan större utrymme för en tjänstesektor som kan skapa gott om lagliga jobb skulle problemen växa.

Ett halvår senare kom gruppens slutrapport: Fler vägar in - nycklar till Sverige och det svenska samhället. Även den presenterades genom en DN-artikel av Billström/Kristersson/Svantesson. I god DN Debatt-tradition skruvade redaktionen budskapet några snäpp hårdare än vad texten gav täckning för. Rubriken blev "Ta medborgarskapet från kriminella invandrare", vilket säkert satte skräck i somliga som annars kunnat ha gillat vad som sades. Rubriken var sammansatt av två olika ståndpunkter som gruppen förde fram: dels att medborgarskap som erhållits genom lögn, hot eller mutor skulle kunna tas tillbaka, dels att det borde bli vanligare med utvisning av utländska medborgare som begår grova brott. Man föreslog inte, som DN trumpetade ut, att annan grov brottslighet än den som hade med själva medborgarskapsansökan att göra skulle kunna leda till förlorat medborgarskap.

Vad föreslog man då? I artikeln finns åtta punkter:

1. Ja till arbetskraftsinvandring.

2. Ett europeiskt asylsystem. "Det är inte rimligt att några svenska kommuner under perioder tagit emot fler irakier än hela USA."

3. En rättssäker asylprocess där en viktig del är att "den som får avslag ska lämna landet".

4. Obligatorisk introduktion för nyanlända och en individuell etableringsersättning som siktar till egen försörjning.

5. Ett avskaffande av ebo-principen om eget boende. Att själv välja bostadsort ska leda till lägre ersätttning. Flyttar man till en överetablerad kommun får man ingen ersättning alls.

6. Medborgarskapets värde ska hållas högt, vilket bland annat betyder att den som fått det på oriktig grund ska kunna bli av med det.

7. Det ska bli vanligare med utvisning för utländska medborgare som döms för grova brott.

8. Man ska ha grundläggande kunskaper i svenska för att kunna bli medborgare.

På flera punkter har det hänt saker sedan 2009 och jag går inte in i detalj vad gäller enskildheterna. Det intressantaste är ansatsen. Här ges tydliga signaler om att Sverige ska vara ett öppet land och allt annat är orimligt i en alltmer internationaliserad värld, men här finns också stramhet och tydlighet om att öppenheten varken kan vara gränslös eller kravlös. Idealism och realism förenas. "I Sverige har vi trivialiserat det svåra, i stället för att erkänna att med allt det lockande och mänskliga följer problem som ett bra invandrarland måste våga se i vitögat."

Men efter valet 2010 valde alliansregeringen som bekant en annan väg. Migrationsöverenskommelsen med Miljöpartiet har givit en politik och ett förhållningssätt där balansen förskjutits rejält i idealistisk riktning med försörjningskrav i anhöringinvandringen uttunnade till intighet, förbättrade villkor för dem som inte finner sig i avslag på asylansökan, en Ullenhagsk sajt med glättad information och en retorik som går ut på att det bara finns två möjliga attityder till migrationspolitikens: MP-överenskommelsens och Sverigedemokraternas.

Om man söker efter gruppens rapport på Moderaternas hemsida möts av budskapet "Hoppsan, sidan du försökte nå finns inte". En läsare som vill ha mer detaljerad information om en tredje väg mellan MP och SD får ge sig iväg till Kungliga bibliotekets katakomber.

Hur klokt var detta agerande av Alliansen i allmänhet och Moderaterna i synnerhet? Inte så värst. Dels har det bidragit till att skapa en allt besvärligare faktisk situation där många kommuner har svårt att hantera kraven som den omfattande migrationen ställer. Trycket på Sverige hade säkerligen blivit större även om migrationspolitiken utformats i M-gruppens anda - den hade rakt inget nej-till-invandring-budskap - men sannolikt hade det blivit mindre. Dels har framför allt borgerliga väljares missnöje med politiken lett till att Sverigedemokraterna kommit in i riksdagen och blivit tredje största parti. Statsvetaren Peter Santesson, som är analyschef i Demoskop, har tagit fram material som tydligt visar hur det är borgerligt, och framför allt moderat, missnöje med invandringspolitiken som ligger bakom SD:s framgång. Här skriver han på DN Debatt i ämnet tillsammans med Timbros Adam Cwejman, här intervjuas han av mig i Studio Axess. Uppenbarligen är många av "de nya sverigedemokraterna" inte spciellt förtjusta i SD och skulle ha föredragit att rösta på ett borgerligt parti, men de vill sända en tydlig signal.

Expressens nyhetsartikel om M-gruppens första utspel menade statsvetaren Stig-Björn Ljunggren att Moderaterna var ute efter att sätta stopp för Sverigedemokraterna: "Man försöker fånga upp de rösterna, av rädsla för att sd ska komma in i riksdagen. De politiska konsekvenserna skulle bli stora, säger Ljunggren."

Ett profetiskt uttalande, kan man väl konstatera.

M-gruppsrapporten räcker inte som politisk grund, eftersom den tassar runt arbetsmarknads- och bostadsfrågorna på nymoderat manér, men det vore en välgärning om Moderaterna kunde återvända till dess ansats och analys vad gäller migration och integration. Såväl invandringspolitiken som de partipolitiska styrkeförhållandena skulle må väl av att M drev sin egen i stället för MP:s politik.


Studio Axess

Programserie med PJ Anders Linder som programledare

Global Axess: Geopolitikens återkomst

Historien visar hur nära sambanden alltid har varit mellan politik och geografi. Hur ser den relationen ut i dag? Står vi inför geopolitikens återkomst? I årets Global Axess-serie möter vi flera framstående forskare som anlägger olika perspektiv på geopolitik i både historisk tid och nutid.

Spioneriets historia och framtid

I sex program intervjuar Niklas Ekdal sex olika experter på spioneriets och säkerhetstjänsternas historia och framtid. Intervjuerna spelades in i Oxford den 18 mars 2016.

Kapitalismens betydelse

Sveriges samhälls- och välståndsutveckling 1850-2016

Johan August Gripenstedts näringsfrihetsreformer 1864 brukar betraktas som en milstolpe i den svenska kapitalismens utveckling och tillika startskottet för en lång period av ekonomisk välståndsutveckling. Vilken betydelse har kapitalismen haft för den svenska välståndsutvecklingen sedan näringsfrihetens införande? Vilka nya problem och samhällsutmaningar har den skapat i Sverige?

Sverige och Finland – ett nytt säkerhetsläge?

Ett seminarium om Sveriges och Finlands nationella säkerhet i en snabbt föränderlig geopolitisk miljö. Hur har säkerhetsläget förändrats? Vad kan vi vinna på ett avtal om svensk-finskt partnerskap? Är medlemskap i Nato ett alternativ? Från ett seminarium på Hotel Kämp i Helsingfors den 22 januari 2016.

Nobel Center - tillgång eller katastrof?

Med anledning av planerna att uppföra ett Nobelcenter på Blasieholmsudden arrangerar Svenska byggnadsvårdsföreningen och Urban City Research/Ax:son Johnsonstiftelsen, ett öppet seminarium om platsens historia och dess kulturhistoriska värden. Seminariet vänder sig till alla som är intresserade av att veta mer om Blasieholmsudden idag och i framtiden.

Den kungliga trädgården

Susanna Popova samtalar med forskare kring kungliga trädgårdar. Seminarium från Drottningholm, 6 maj 2015.

Global Axess: Religion

Om samhälle, människor och tro

Global Axess 2014 omfattar femton avsnitt som alla handlar om religion i världen, historiskt och i dag. Vilka roller spelar religion i nutida och dåtida samhällen? Religion i förhållande till mänskliga förhållanden och religion som individuella erfarenheter. För att förstå på vilka sätt religion betyder något och varför vi är religiösa kan vi också se religion i perspektiv av nutida politik. Inspelat vid Engelsbergsseminariet i juni 2014 och producerat av Svenska Filmbolaget samma år.