Ann Heberlein utreder kulturkonservatismens roll i det svenska kulturklimatet i dagens Expressen, i en underhållande, vass och genomtänkt text som i stora stycken tangerar det som jag själv tog upp i det tv-program i serien Kultur-Expressen som spelades in igår med Åsa Linderborg, Karin Olsson och jag.
"Att inta en kulturkonservativ hållning i Sverige år 2008 är verkligen inget för den som vill ligga på latsidan. Den kulturkonservative tror nämligen på något, vilket naturligtvis kan förbrylla och förundra en och annan i ett kulturklimat som det svenska: ett klimat som präglas av ängslighet, hållningslöshet och en flockmentalitet värdig vilken fårskock som helst. Konsensus, politisk korrekthet, förutsägbarhet och attityd tycks vara några av ledorden i svensk kulturdebatt. I ett sådant klimat är en kulturkonservativ hållning radikal. "
Så skriver Ann Heberlein i dagens Expressen, i en artikel som är lika spetsig och hårdskruvad som Elise Karlssons och Anders Johansson repliker var fluffiga och ängsligt positionerande.
Lustigt nog tangerar hon i flera stycken de förtydliganden som jag själv gör i i Kultur-Expressens sista program för i höst (vilket sänds på måndag i Axess-tv), där jag, Åsa Linderborg och Karin Olsson för ett i stora stycken rätt gemytligt samtal om situationen i dagens kulturliv och där vi visar oss vara förvånansvärt överens om förvånansvärt mycket - inte minst om vad som borde vara kultursidornas huvudsakliga uppgifter. Vilket Ann Heberlein också är inne på:
"Självfallet ska kulturdebatten spegla samhället och den mångfald av perspektiv, åskådningar och ideologier som vi lever med. Och ja, både True blood och Sapfo har sin plats på kultursidan, om de analyseras kunnigt och intressant (kultur handlar ju faktiskt om underhållning också)."
Dock var det väl ingen som direkt föll i farstun för mitt förslag om vad regeringen borde ha gett kronprinsessan i trettioårspresent i stället för en platt-tv.