Mats Wiklund erinrar sig ett samtal med Anders Borgs före senaste valet, där den nuvarande finansministern reflekterade över hur den förra ekonomiska krisen fick moderaterna att revidera sin politik. För dem som undrar varför inte regeringen lägger ut mer pengar för att stimulera ekonomin finns tungt vägande svar i Anders Borgs då formulerade åsikter om att man måste motarbeta tro och ideologi i finanspolitiken.
Hösten 2005 intervjuade jag Anders Borg för min bok om Fredrik Reinfeldt, "En av oss? En bok om Fredrik Reinfeldt" (2006). Moderaterna hade just lagt om sin ekonomiska politik, bort från enorma skattesänkningar och nyliberala föreställningar om marknadens primat. Borg hade, tillsammmans med Fredrik Reinfeldt, huvudansvaret för kursändringen. Jag frågade honom - han var då moderaternas chefsekonom och chef för riksdagskansliet - vad som fått honom att så radikalt ändra uppfattning.
Svaren är intressanta mot bakgrund av hans nuvarande jobb och den ekonomiska krisen som han nu har att bekämpa.
- Om erfarenheterna av regeringen Bildts krisbekämpning under det tidiga 90-talet:
"I dag skulle jag vilja säga att vi hade mer skuld än vad jag då uppfattade. Ett problem var att vi gick in i regering utan att förstå hur djup krisen var. Men man hade också en ideologiserad ekonomisk politik. Man trodde att bara för att man avskaffade löntagarfonderna och sänkte några symboliska företagsskatter då skulle "the animal spirit" komma tillbaka till företagen och då skulle man den vägen hantera de ekonomiska problemen. Man måste ha en ideologisk syn på världen för att kunna säga sådant."
Och slutsatsen för den kommande borgerliga regeringens ekonomiska politik:
"Så ska det inte gå till den här gången. Vi ska inte ha en ideologisk beskrivning av våra åtgärder. De ska bygga på extrem solid bas, konservativt beräknad, välgrundad inte i någon forskning från Timbro och Svenskt näringsliv utan från konsensensussynen bland ekonomer. Det ska inte finnas någon skillnad mellan vårt sätt att analysera världen nu och när vi kommer in i regeringskansliet och har finansdepartementets resurser till vårt förfogande."
Och lärdomarna för egen del av krispolitiken under Bildt:
"Om man går igenom en sådan här process där man först, som jag, trodde väldigt starkt på kronförsvaret och att det sedan inte visar sig fungera utan förmodligen är en bidragande orsak till krisen så är det klart att man får en ödmjuk inställning till formandet av ekonomisk politik. Ett skäl till at jag är en extremt utpräglad pragmatiker är att jag inte en gång till vill tro på någon färdigkokt modell."
För dem som undrar varför inte regeringen lägger ut mer pengar för att stimulera ekonomin finns ett tungt vägande svar i Anders Borgs resonemang här ovan. Aldrig mer tillbaka till tro och ideologi i finanspolitiken!