Det är ganska vanligt så här års att de röster som dominerar tar upp allt som är eländigt med julen. Även i år har det handlat om att det är så jobbigt med julbestyren och att man minsann avskaffat det här med julklappar, "ja, det är bara barnen som ska få...". Man känner sig progressiv och rationell, när det handlar om någonting så basalt som gåvor och om den glädje som finns med att ge och få. Med alla intressanta familjekonstellationer som finns i det här landet är det väl inte så konstigt att man kanske avstår från att köpa presenter till alla ingifta och omgifta bonusmedlemmar och så vidare. Men jag tycker samtidigt att det är tråkigt att gåvor har reducerats till ett rent pengavärde, där kvitton medföljer varje överlämnat paket, så att den som fått en present ska kunna byta ut den om han/hon inte är helt nöjd med den.
Vad hände i ett sådant läge med glädjen med att ge? Man tycks förutsätta att det inte finns någonting positivt med att ge.
Jag skulle snarast vilja föreslå att alla som vill ge bort någonting ska få göra det utan att mötas av "ja men vi har ju bestämt att vi inte ska ge varandra julklappar" "jag har ju ingenting till dig.." osv.
Inga gåvor ska ges av pliktskyldighet, därför menar jag att man bara borde ge julklappar till dem man vill ge, oavsett tråkiga överenskommelser som egentligen är en omskrivning för att man inte bryr sig och inte orkar bry sig om någon annan (argumentet att man inte har råd håller inte - en pepparkaka eller tvål är minst lika bra julklappar som någonting annat och ruinerar inte de flesta). Tänk om alla som ville ge någon en julklapp kunde få göra det, utan att riskera en utskällning för att de bryter mot det snåla förhållningssätt som genomsyrar relationerna människor emellan, då skulle det säkert kunna bli en riktigt fin jul - för att inte säga en mer autentisk sådan.