Den borgerliga regeringen har fått utstå mycket spott och spe för sin kultursmak. Men alla i den borgerliga regeringen uppfattar nu inte Björn Skifs och Magnus Uggla som höjdpunkterna i mänsklighetens samlade kulturskatter. Det framgår av den enkät som Helsingborgs Dagblad skickat ut till såväl riksdagsledamöter som statsråd.
Ett och annat statsråd blottlägger i enkäten onekligen oanade sidor. Hur ska man till exempel förstå att vår jordbruksministers favoritfilm är Exorcisten samtidigt som hans största musikupplevelse är Jesus Christ Superstar i Köpenhamn på 70-talet?
Som betydligt mindre pikant framstår miljöpartisten Peter Erikssons största konstupplevelse, vilken påstås ha varit "en man som deklamerade dikter på en restaurang i Patagonien 1981". För att nu inte tala om hans största musikupplevelse, som var "när vi i kompisgänget sjöng och spelade Eagles och Dylan". Att hans största scenupplevelse är norrsken är vid det laget inget man förvånas över.
Emma Henriksson i kd är inne på en liknande linje: hennes största scenupplevelse är "att se de egna barnen uppträda." Hennes största konstupplevelse är "då jag själv får vara med och skapa. Gärna tillsammans med någon annan".
Henrikssons partikamrat Désirée Pethrus Engström går ett steg längre i vurm för amatöristiska kulturuttryck. Hennes största musikupplevelse var nämligen när hon som gravid bevistade en konsert i London 1987 - "och hade min äldste son i magen. Han sparkade när det blev tyst musik och låg still när slagverken verkligen var kraftfulla i musiken. Det var så tydligt att han följde musiken".
Vad detta kan tänkas spela för roll inför den kommande kulturutredningens vidare öden, låter jag vara osagt, men för den som hoppas på stora bidrag till klassisk kultur ser framtiden kanske ändå inte helt ljus ut.