Diskussionen om utställningenb och boken Figurationer fortsätter idag med en stor recension av boken i Helsingborgs Dagblad, där Jenny Maria Nilsson också gör en bra sammanfattning av den hittillsvarande debatten. Artikieln avslutas med följande träffande konstaterande:
"Den modernistiska konstvärlden säger sig vara gränstänjande och nyskapande, det har köpts och sålts guldpläterat bajs och en konstnär med rätt CV kan kissa i en spann utan att kritiker provoceras, inte heller jag. Men panik utbryter när en fantasyinspirerad riddare i sällskap av läsande damer knackar på dörren. Är inte det rätt ynkligt?"
Och i Expressen har Malte Persson ett och annat att säga om Axess och undertecknad:
"Huvudskälet till att det så sällan går att ta exempelvis Johan Lundberg på allvar när han, med större eller mindre rätt, klagar på etablerade kulturskribenters låtsade outsiderpositioner beror ju på att han själv också så ihärdigt anstränger sig att överdriva sin egen obefintliga marginalisering."
Vad Malte Persson säger är alltså följande: Jag anser att Johan Lundbergs åsikter bör vara marginaliserade eftersom Lundberg överdriver det faktum att han är marginaliserad...
Alltså: kan ingen föra ner debatten till att handla om sakfrågor istället för att se allt i termer av positionering. När Ekis Ekman skrev om Arena så handlade det om just just detta: skriv om sakfrågor! Men Malte Persson bara fullföljer Arena-linjen, men tar den ytterligare ett steg upp i det totalt eteriska där allt bara är spel och nätverkande. Men vem är förvånad? Vad förväntar man sig av en person som aldrig tycks hysa en tydligt urskiljbar åsikt i någonsom helst viktig fråga.