Expressens Nils Forberg verkar fortfarande ha väldigt svårt att förstå att det finns olika sorters figurativ konst. Och att en del figurativa konstnärer kan vara marginaliserade på konstideologiska grunder medan en del andra inte är det. Idag drar han för tredje gången upp konstnärer som Gunnel Wåhlstrand för att visa att mina idéer om konst är fullkomligt acceptabla i konstetablissemanget (samtidigt som exemplet naturligtvis skall visa att mina idéer om konst är fullkomligt bisarra).
Jag vill bara i sammanhanget påpeka att vi i boken Figurationer (s. 171) tar upp Gunnel Wåhlstrands konstnärskap i ytterst positiva ordalag, samtidigt som vi förklarar på vilket sätt som det skiljer sig från den figuration som vi diskuterar i vår bok.
Nils Forsberg tycks behöva samma råd som Agneta Klingspor: att helt enkelt läsa sina debattmotståndares texter lite noggrannare så att han hans skottsalvor inte hela tiden hamnar långt vid sidan av målet. Ett annat råd är att helt enkelt läsa en grundkurs i konstvetenskap. Där får man förhoppningsvis lära sig att man genom tiderna målat figurativt på en mängd radikalt olikartade sätt.