Pingback from vilks.net

Vilks.net » Blog Archive » Del 838: Estetiska upplevelser och ett tvivelaktigt pedagogiskt projekt

av vilks.net 2009-09-14 23:14:07

Ja, jag tycker också att man bör betrakta teorier om konst och estetik som verktyg tjänande förståelsen av något (iaf delvis) naturgivet och av teorin oberoende för sin existens.

av Jacob C 2009-09-14 23:35:00

Att tala om den estetiska upplevelsen med Lars Vilks är riskabelt. Då början han repetera sin teser.

Man kan pröva att byta ut tankefiguren sociala konstruktioner mot social kompetens. Konsten som en social konstruktion låter inte roligt. Konsten som en social kompetens låter genast lite bättre. Det pekar mot konsten och konstupplevelsen som varande en kommunikativ akt - i denna finns en etisk och moralisk dimension inbyggd. Denna kompetens har mänskligheten haft såväl före som efter Kant.

av Anna Brodow Inzaina 2009-09-15 18:51:58

Ja, vad detta har att göra med en eventuell diskret charm hos borgarklassen vet jag inte.
Men hur definierar man medelklass i dag? Efter lön före skatt eller efter skatt, hur man klär sig, vilken bil man har, hur ens bostad ser ut?
Kan man dela in medelklassen i undre och övre medelklass? Finns det någon överklass och hur definieras den? Finns det en arbetarklass eller är den synonym med underklass? Jag bara undrar.
Och, varför är man så intresserad att dela in människor i grupper och sedan sätta en klisterlapp i pannan på varje grupp där man talar om vilka de är de som tillhör denna grupp.
Och varför är många med Åsa Linderborg så aggressiva när man vill beskriva någon av dessa grupper?

För att återknyta till Johan Lundbergs andra delar av sitt inlägg så kan jag i egenskap av att vara naturvetare, humanist och ekonom i den ordningen ha förståelse för det Johan skriver. Mitt synsätt på många humanisters bedömning av naturvetenskap kan beskrivas så här.
Du får ursäkta mig Johan, jag är medveten om att det inte är generellt, men mycket av humanistisk diskussion är en tyckarsymfoni. Man tycker ditten och datten men det ställs inga krav på att man med vanlig enkel slutledning kan visa att det man säger har någon relevans.
Då blir det enkelt. Naturvetenskapen försöker ha en relation till den verklighet vi lever i. Det ställer andra krav på slutledning. Det finns alltför många humanister som hatar detta krav. Därför skapar man nedsättande ord som "biologism". Man vill ha en kravlös "demokratisk" anda där alla tyckanden har samma relevans.
Så har vi detta med sociala och/eller kulturella konstruktioner. Det är fantastiskt vilka illusioner man kan skapa genom att skapa nya ord. Vad Lars Vilks egentligen säger är att idéer och tankar som uppstår i en viss tid förmedlas till senare tidpunkter. Ja, i mer eller mindre grad och olika vid olika tidpunkter.
Visst, men själva idéerna blir inte mindre relevanta bara genom att de blir äldre. Att alla nya tankar är bättre eller mer relevanta än tidigare tankar är en förvirrad utvecklingsoptimism. Som ,Johan Lundberg just påpekar, hur hanterar man tankar och idéer från tiden före någon annan tid?
Jag läser just nu en bok som heter Omodernt - människor och tankar i förmodern tid.
På baksidan av denna bok står skrivet följande:
"Det viktiga är att uppmuntra kommunikation över seklen, viljan att vidga sina egna associationer kring mänskligt handlande, att fördjupa sina insikter om hur människor i historien försökt att hantera sin existentiella och samhälleliga situation. Genom sådana perspektivbyten kan vi i bästa fall få klargörande idéer även om vår egen tid."

av Liberal 2009-09-16 07:51:17

Jag kan rekommendera ett radioinslag i Vetenskapsradion från den 10 augusti där professor Jan von Bonsdorff och lektor Thomas Hård af Segerstad vid konstvetenskapliga institutionen i Uppsala talar om konstens biologiska ursprung. Kants idéer om en särskild estetisk konstupplevelse avvisas av von Bonsdorff som mer grundar sig på biologiska rön (sociala konstruktioner nämns inte alls), Hård af Segerstad håller förvisso med men kommer med en annan infallsvinkel på människans urgamla behov av att gestalta sin fantasi.

Länk: www.sr.se/.../artikel.asp

av Anna Brodow Inzaina 2009-09-17 10:00:15

Häglunds rätt översittaraktiga text missar att Norén knappast ville utgå från någon etikettering av vissa personer som "psykopater" - för de flesta betyder det Hannibal Lecter-typer - och inte heller gjorde anspråk på att fångarna i hans pjäs skulle representera *alla* kåkfarare, eller alla grova brottslingar. Det är en fallstudie och ett försök, inte någon slags rundmålning. Och antagligen lika inopportunt nu som då - nej, mer inopportunt, förresten.

Dessutom var det minst sagt tveksamt av Sydsvnmkan att låta Per Svensson recensera Åsbrinks bok - han var som kulturchef på Expressen en av Noréns främsta motpoler när det begav sig, starkt medverkande i drevet kring pjäsen efter malexander, och alla vet att han hade gammal ost att ge igen för sedan "En dramatikers dagbok". Vilket han också gjorde med en klapp-på-axeln-gest. SDS borde ha hittat någon annan - varför inte Ann Heberlein?

av Magnus 2009-09-17 23:11:34