Om själva kärnan i kulturradikalismen kan sägas vara trotset mot auktoriteter och nedärvda försanthållanden, så kan onekligen detta program, Debatt i SVT, om kritiken av den officiella bilden av 11 september-attentaten, sägas vara den slutgiltiga konsekvensen av den moderna tidens slutlgiltiga fördumning.
En gymnasielärare uppskattar i programmet att ungefär hälften av eleverna i hennes samhällsklass tror på hobbyforskarnas hemmasnickrade teorier om vad som "egentligen" hände den 11 september. Själva grunden för teorierna visar sig vara en uppfattning om att man inte bör tro på auktoriteter utan "tänka själv". Fördomar är ju någonting väldigt dumt och fult. Det har vi fått lära oss. Fördomar ska ständigt utmanas och ifrågasättas. Gamla eliter och auktoriteter ska trotsas och provoceras. Alla har väl rätt att bilda sig sin egen åsikt om saker och ting... om verklighetens beskaffenhet och följaktligen även om vad som hände den 11 september. Ingen ska komma och sätta sig på någon annan. Vi tar inte skit! Jag är bra som jag är! Min bild är inte sämre än någon annans, i synnerhet inte bilder som framförs av gamla gubbar vid något mögligt universitet!
Drar man ut den absoluta konsekvensen av denna i medierna så varmt omhuldade uppfattning om vikten av ett "kritiskt tänkande" (som givetvis inte är något riktigt kritiskt tänkande utan bara den sorts kosmetiskt ifrågasättande som okritiskt hyllas i våra medier dagligdags), så hamnar man givetvis i den sorts totalt inskränkthet som lyste ur ögonen på företrädarna för den så kallade sanningsrörelsen.
De för Axess läsare välbekanta Torbjörn Elensky, Olle Wästberg och Olle Häggström gjorde visserligen så gott de kunde, men det var icke desto mindre omöjligt att hindra programmet från att bli ett totalt fiasko för Sveriges Television. Hur kan man överhuvudtaget komma på idén att låta hemmapulande hobbyforskare sätta agendan för vilka frågor som är värda att diskutera? Vilket är nästa steg? Ska man bjuda in Mohamed Omar och hans vänner och debattera om Förintelsen ägt rum? Ska man bjuda in till debatt om Elvis bor på månen eller har återfötts som utter i Ammarnäs?
Det enda sammanhang där det är relevant att bereda plats åt pajasarna från sanningsrörelsen är som åskådningsexempel på Internets skadliga effekter: hur Internet gör det möjligt för människor med de mest bisarra läggningar och idéer att alltid hitta ett par själsfränder som får dem att känna sig som delaktiga i fullkomligt normala gemenskaper. Detta i kombination med ett överallt hyllat och fullkomligt distanslöst trots mot auktoriteter och fördomar, torde i framtiden kunna ge upphov till riktigt, riktigt allvarliga problem.