Johan har redan varit inne på Åsa Linderborgs krönika i Aftonbladet. Låt mig ge den ett annat ingångsvärde: Linderborgs föreställning att svenska journalister låter sig köpas av makten. För det är vad hon på det hela taget skriver när hon angriper Mats Knutsson, Aktuellt inrikespolitiske reporter, för att han varit fräck nog att ge Fredrik Reinfeldt höga betyg för ledarskap. Följande älskvärda formulering är representativ:
"Knutson tillhör inte den halvan som förlorat på den ekonomiska krisen. Han har inte drabbats av arbetslöshet och sänkta socialförsäkringar (som Knutson på högerspråk kallar "bidrag"). Med en månadslön på 61 600 kronor kan han köpa sig egna försäkringar i händelse av sjukdom. I dagarna trädde det fjärde jobbskatteavdraget i kraft som gav honom – och mig – ytterligare skattesänkningar. I det genomprivatiserade Nacka åtnjuter hans barn friskolans privilegier.
Klassintresset ljuger aldrig. Inte ens när det förkläs till allmänintresse i SVT."
I en bisats låter Åsa Linderborg förstå att hon också är välbetald journalist.Ja, det vet vi. I en intervju i Fokus 2008 - då hon fortfarandevar biträdande kulturchef - framgick att hon tjänade 45 000 kronor i månaden. I samma intervju framgår också att hon inte vill "kommentera andras löner". Men nu när hon - som tjänat miljoner på sin bok Mig äger ingen - avancerat till kulturchef på Aftonbladet och med allra största sannolikhet tjänar mer än för ett par år sedan (kanske mer än Mats Knutsson?) är det helt i sin ordning att dra slutsatser om journalisters heder och integritet.
Den övertygade socialisten och moralisten Åsa Linderborg är däremot, ska AB:s läsare förstå, befriad från synd.
Självintresset varken förnekar sig eller ljuger. Splittret från det stora glashuset på Aftonbladets kulturredaktion spirder sig för vintervindarna.