Det finns en hel del att säga med anledning av Arena-redaktören Nisha Besaras påpekanden i det förra inläggets kommentatorstråd.

För det första kan man undra varför alla Arenaredaktörer hela tiden är så måna om att understryka Arena-projektets "oberoende" karaktär. Den som undrar över Arenas beroende eller oberoende visavi sina finansiärer, rekommenderas läsning av villkoren för Arenas så kallde abonnenter. Den som ger ett stöd om 500 000 får "insyn i och möjlighet att påverka verksamheten i tankesmedjan Arena Idé genom Arena Idés kärngrupp och fackliga råd, möjlighet att inom Arenagruppens kompetensområde skräddarsy fyra seminarier per år". Den som skänker 250 000 erbjuds "insyn i och möjlighet att påverka verksamheten i tankesmedjan Arena Idé genom Arena Idés fackliga råd, möjlighet att inom Arenagruppens kompetensområde skräddarsy tre seminarier per år", vilket även gäller den som ger 150 000 och 75 000 kronor, låt vara att man då bara har möjlighet att skräddarsy två respektive ett seminarium per år. Dock har man samma möjlighet att påverka verksamheten i "smedjan"...

Den massiva övervikten bland "abonnenterna" av organisationer, företag och grupper som ligger socialdemokratin och LO nära förklarar med andra ord varför Arena i så hög grad i sin verksamhet driver just socialdemokratiska och fackföreningsmässiga frågor. Att Arenagruppens redaktörer och medlemmar inte tycks se detta är onekligen lite märkligt, i synnerhet som dagstidningarnas kultursidor med jämna mellanrum upptas av debatter om i vilken mån som Arenas nuvarande profil gynnar eller missgynnar den svenska arbetarrörelsen och vänstern. Men man tycker också att Arenaredaktörerna och -cheferna borde känna till rörelsens egen organisation, som att själva tankesmedjan "Arena Idé", vilken i sin tur har ett fackligt råd knutet till sig, vilket på Arenas hemsida beskrivs på följande sätt: "Arenagruppen står nära fackföreningsrörelsens värderingar. I fackliga rådet ingår representanter för de fackliga organisationer som samarbetar med Arena Idé. Rådet diskuterar Arena Idés verksamhetsinriktning, kommer med idéer och uppslag till projekt, samt bidrar med perspektiv från den fackliga världen". Detta "fackliga råd" består av 15 personer från LO, TCO, IF Metall, Kommunal, Unionen, Transportarbetarförbundet, SKTF, ST, Handels osv...

Nisha Besara undrar vidare hur det står till med Axess oberoende. För det första vill jag påpeka att Axess och Ax:son Johnson-stiftelsen inte är någon tankesmedja, vilket alltså felaktigt påstås i den utredning om svenska tankesmedjor som Arena nyligen publicerade och som tillika debatterades på ABF häromkvällen. Axess sysslar med tredje uppgiften, det vill säga att erbjuda mötesplatser i skärningspunkten mellan media och universitet, mellan journalister och akademiker, mellan opinionsbildning, reportage, kritik och forskning. Axess har ingen som helst relation till partipolitik, har inga kopplingar till vare sig några politiska partier eller till någon specifik politisk rörelse i det svenska ideologiska landskapet.

Syftet är istället att sprida humanistisk och samhällsvetenskaplig kunskap och sätta den under debatt. Vi har inga som helst uppdrag från våra ägare, Nordstjernan eller några av dess olika bolag, som NCC och Ramirent. I den mån som vi behandlar frågor som har beröring med de företagens verksamheter, har vi genomgående gått på kollisionskurs mot företagens profiler, till exempel genom att kritisera höghusbyggen, motorvägsbyggen och rent generellt storskaligt byggande - vi har alltså bedrivit kritik mot det som kan betraktas som NCC:s kärnverksamhet.

Att man från ägarnas sida accepterar min kulturkonservativa profilering som skribent, visar - skulle jag vilja påstå - hur högt i taket det är hos Axess ägare.  I tidskriften blandar vi vänster- och högerskribenter, kulturradikala skribenter med kulturkonservativa, liberaler med konservativa, religiösa med ateister och så vidare. Och de frågor som vi driver aktivt är frågor som faller väl in under stiftelsens allmännyttiga målsättning: att verka för fri forskning och undervisning, att avpolitisera forskning och undervisning, att verka för pluralism i den offentliga debatten, att verka för större mått av divergens och öppenhet i det vetenskapliga samtalet. Vi ser det som ett demokratiskt problem att många opinionsbildande plattformar i dagens Sverige är påtagligt likritade och vårt syfte är att öka mångfalden genom att närma den svenska debatten till den internationella.

Att dessa sistnämnda strävanden i den svenska offentligheten uppfattas som problematiska, att de stundtals i den svenska debatten misstänkliggörs och beskrivs i termer av dunkla avsikter, intellektuell kortslutning och icke önskvärd högervridning visar med all önskvärd tydlighet att Axess behövs. För varje tillfälle som Axess strävan efter att öka den akademiska och estetiska pluralismen, att höja den intellektuella takhöjden i Sverige och att verka för minskad politisk styrning, för varje tillfälle som detta beskrivs som "tokhöger" och "fiskande i grumliga vatten", så stärks bara vår övertygelse om att vår kurs är rätt utstakad.