Stödet för monarkin minskar, visar det sig. Joacim Timander, opinionsanalytiker på Forskningsgruppen för Samhälls- och informationsstudier, FSI, säger i DN att det är "skandalrapporteringen i veckotidningar och kvällstidningar som bidrar
till den ökande negativa inställningen."
Han får det att låta som om det vore mediernas fel att kungahusets representanter skandaliserar sig. Sanningen är att dess medlemmar ska tacka sin lyckliga stjärna för hur de bevakas: inställsamt och överslätande. Svenska journalister talar, med rätta, om att de inte ägnar sig åt de avarter som förekommer på kontinenten eller i Storbritannien. Men de nämner inte att Sverige dessutom saknar vad som också förekommer i dessa länder: en seriös, saklig och informativ hovjournalistik.
Jag tror att det minskade stödet för monarkin beror på att den för allt fler svenskar framstår som en teaterpjäs som inte längre övertygar. Varken skådespealinsatser eller intrig håller måttet. Vi vet, trots att medierna gör ett så dåligt jobb, för mycket om kungen, drottningen, prinsen och prinsessorna. Vi har sett igenom dem. En journalistik som tog det skattefinansierade kungahuset och dess statschef på allvar, som granskade det som ett politiskt parti eller ett stort företag granskas, skulle troligen leda till att stödet för monarkin ytterligare minskar. Den skulle fylla ett stort behov.