Expressen avslutar idag debatten om Ayaan Hirsi Ali, islamism och politisk extremism med att Charlotte Wiberg fastslår att kritik mot islam och islamism är liktydig med antisemitism och rasism. Man får anta att hon i konsekvensens namn anser att kritik mot stalinism är liktydig med rysskräck och således att betrakta som rasism och så vidare. Noterbart är att inte heller Wiberg bryr sig om vad Ayaan Hirsi Ali verkligen har sagt. Hirsi Alis kritik av politisk islam är att betrakta som rasism. Punkt slut.

På Axess går vi dock vidare med att fortsätta diskussionen om relationen mellan religion, politisk extremism, etniskt ursprung, åsiktsmässig pluralism etc utifrån ett perspektiv som inte så mycket går ut på att klistra etiketter på folk. Istället vill vi fördjupa och problematisera dessa frågeställningar bortom de partipolitiska slagordens retorik. 

Först ut är Anna Ekström som ser ett problem i Expressenskribenternas tendens att sortera in sina meningsmotståndare i en gång för alla fastslagna politiska fack, ja att klistra kollektivistiska etiketter på dem istället för att betrakta dem som individer. Inte minst spelar detta roll för hur man argumenterar: Om man är intresserad av vad motståndaren säger och argumenterar mot dessa utsagor. Eller om man argumenterar emot det som man anser att meningsmotståndaren bör tycka i egenskap av företrädare för en grupp (och gärna då en rasistisk sådan) som man själv har sorterat in meningsmotståndaren i.

Alla som är ärligt och genuint intresserade av en verklig dialog rörande dessa frågor, med allt vad det innebär av möten, ömsesidig tolerans och vilja att lösa konflikterna, är naturligtvis välkomna att delta i den diskussionen.