Det pågår, för docentens kännedom, redan idag en omfattande omskrivning av även den svenska historien inom många områden. Det behövs inte diktat för att man börjar "göra som man bör". Även om man skriver: "Genusforskning saknas nästan helt inom flera tunga samhällsfrågor." Det är alltså tvärtom - allt måste ha genusperspektiv idag inte tvärtom.

Men de kristna ansåg sig förföljda redan under sen romartid så varför inte feminister idag?

av Sandro 2010-08-28 19:08:50

Intressant läsning. Det saknas verkligen resurser för detta mobbade ämne:

"Vetenskapsrådet, VR, representerades i panelen av forskaren Anna Wahl, ordförande i rådets expertgrupp för genus. Gruppen, som tidigare hade ansvar för att bereda genusansökningar inom VR arbetar i dagsläget främst som ett rådgivande organ för styrelsen och för VR:s beredningsgrupper. Inför våren 2011 har Expertgrupp för genus också möjlighet lägga förslag till genusinriktade utlysningar på cirka 17 miljoner kronor.
- Jag kan tänka mig att vi skulle kunna göra en mix av olika satsningar, som dels innehåller stöd till miljöer och samarbeten av olika slag, dels satsningar på forskning kring frågor inom strategiska områden där genusforskningen är svag, till exempel mänskliga rättigheter, sa Wahl."

av Hegel 2010-08-28 19:12:29

Liksom DDR:s regering uppmanades välja sig ett nytt folk att regera över, får väl PZ, som Johan säger, skriva sig en ny pjäs (Hr Aagust lär ju inte bestrida rätten till namnet). Eller fixa fram ett nytt genus...

av Majoren 2010-08-28 21:04:32

Varför inte, i genusbalansens namn, helt enkelt döpa om pjäsen till "Modren" och låta en kvinna spela huvudrollen?

av Willy Lorens 2010-08-28 23:10:49

Pingback from topsy.com

Twitter Trackbacks for

Nya genusgrepp i teaterns värld
[axess.se]
on Topsy.com

av topsy.com 2010-08-29 03:38:33

han vill skriva för "barnen" men snylta på Strindberg!

av Pajas 2010-08-29 07:12:15

Fredrik Lindström skriver bra om teaterns ibland desperata ambition att göra klassikerna samtida.
www.aftonbladet.se/.../article7222924.ab
Jag skulle föreslå Philip Zandén att sätta upp Ulf Lundells pjäs Offpist! Det fanns långt gångna planer på att sätta upp "Offpist" på Stockholms stadsteater för några år sedan, men den sattes av oklar anledning aldrig upp. Pjäsens mest framträdande gestalt är kvinna. Pjäsen är samtidskommenterande och det finns något strindbergska i pjäsens temperament.

av MJ 2010-08-29 11:32:41

Pingback from kulturbloggen.com

Stående ovantioner för Kjell Bergqvist på premiären av Fadern på Stadsteatern | Kulturbloggen

av kulturbloggen.com 2010-08-29 12:44:56

Vackert och elegant av Lindström. Kul när kritiker verkligen "säger något om samtiden". Ytterst träffande med andra ord. Mer sådant.

Samma reflektion kunde kanske göras ännu tydligare om man höll upp DN:s och Aftonbladets 'omtumlande' kulturalster och betraktelser.

av Olaus Petri 2010-08-29 20:09:02

Baz Luhrmanns Romeo + Juliet kan man ha åsikter om; ungdomar som sett den har till klart övervägande del varit positiva (i långt större utsträckning än mer traditionella uppsättningar). Jag tycker själv att hans tolkning tillför något till en pjäs som gjorts ett otal gånger på traditionellt vis. Så länge traditionella tolkningar och nytolkningar kan samsas om utrymmet har jag svårt att se problemet; det ena behöver inte utesluta det andra.

Fadren har - med all rätt - spelats ett otal gånger på världens teaterscener. Att Philip Zandén nu försöker ta fram nya sidor av den borde därför inte vara något problem, utan tvärtom välkommet (utom för dem som bestämt sig för att en och endast en gång i sitt liv få ta del av Strindbergs pjäs så som han avsåg den (inklusive interiörer)).

Släpp konsten fri!

av Tom Haas 2010-08-29 23:25:17

Tom Haas: "Släpp konsten fri!"
Ingen här vill nog ta ifrån Philip Zandén rätten att sätta upp Fadren utifrån sin vision.
Men det är väl rimligt att ställa sig frågande till varför Philip Zandén sätter upp en gammal klassiker och inte en nyskriven pjäs när han anser de yttre miljöerna och genusbalansen i pjäsen är så sned?

av Fadren-Fadern-Farsan 2010-08-30 08:47:35

Jag ser inga problem med olika uttolkningar av scenklassiker, och ingen motsättning till traditionella uppföranden.

Det är ju inte direkt så att det ena hotar det andra. Tvärtom,.

Sen tror jag många här inte förstår att även i traditionella uppsättningar med "gamla kläder" osv så förekommer nästan alltid viss bearbetning och modernisering av manus och dialog osv, även om det inte sker så påtagligt som Zanden verkar vilja göra i det här fallet.

av r 2010-08-30 12:08:41

... ställa sig frågande till varför Philip Zandén sätter upp en gammal klassiker och inte en nyskriven pjäs när han anser de yttre miljöerna och genusbalansen i pjäsen är så sned...
Philip Zandén inser nog att det är svårt att mäta sig med en mästare som August Strindberg. Däremot kan hans tolkning, d v s framhävande av outtalade tankar och idéer "mellan raderna", tillföra något till förståelsen av Fadren. (Och om den inte gör det, så kommer - förhoppningsvis - recensenterna skria och publiken svika...) Vad är det för fel att ge Laura större utrymme; hon är ju ändå med i pjäsen (vilket Johan Lundberg vet lika mycket som han vet att det är svårare att framhäva kvinnor i I väntan på Godot)?

av Tom Haas 2010-08-30 18:31:11

Förra året skrev Maria Sveland och Katarina Wennstam en artikel om den manliga konstnärsmyten där de kallar Lars von Trier för kvinnohatare och ställer följande fråga: "Handen på hjärtat - finns en del av populariteten för Strindberg, Shakespeare eller von Trier att finna i deras nidporträtt av kvinnor? "Fröken Julie" och "Så tuktas en argbigga" må vara genomsyrade av manschauvinism som känns mer än lovligt förlegade på 2000-talet, men likafullt fyller de salongerna världen över."
Benny Fredriksson chef för Stockholms stadsteater intervjuades i DN 13 augusti i år och i artikeln kan man läsa följande: "Under de nästan tio år som Benny Fredriksson varit konstnärlig ledare för Stadsteatern har genusfrågor diskuterats mycket. Både han och Dramatens förre chef Staffan Waldemar-Holm har kritiserats för att mest sätta upp pjäser skrivna och regisserade av män. Höstens premiärer har en påtagligt jämn könsfördelning vad det gäller manusförfattare och regissörer.
- Jag räknar för mig själv, säger Fredriksson. Diskussionen om kvotering har varit bra. Det finns ett "bör" som är nyttigt att ha med sig."

Sett mot den bakgrunden kan man kanske tycka att Philip Zandén och Stockholms stadsteater tagit (alltför stort) intryck av de debatter som förts på t.ex. DN Kultur.

av MJ 2010-08-30 18:35:14

Mig veterligen utspelar sig Strindbergs pjäs, något grovhugget, bland "gamla möbler, vinröda och mörkgröna färger, salongsgevär, palmer..." med tanke på när den skrevs. Det bör tas med i beräkningen när man sätter upp en sekelgammal pjäs, annars finns det gott om nyskriven dramatik med helt annan dekor om det är dekoren som avgör.

Vem som har flest repliker framgår nog av manus, om manus inte duger finns det säkert gott om andra pjäser att sätta upp. Den som inte säger så mycket på scen tillför också pjäsen något genom sin tystnad.

av Iggy Drougge 2010-08-30 20:27:05

...fast vid närmare eftertanke skulle det vara väldigt lustigt om en regissör i en intervju om sin nya Godot-uppsättning sa: "Jag tänkte att jag inte kan göra en sådan där traditionell Beckettuppsättning med en väg på landet, en sten, ett träd... ja du vet, det kändes inte meningsfullt. Dessutom pratar bara Vladimir och Estragon hela tiden, utan att den där Godot någonsin dyker upp. Det har vi fått råda bot på."

av Iggy Drougge 2010-08-30 23:37:22

Den som inte säger så mycket på scen tillför också pjäsen något genom sin tystnad.
En I väntan på Godot utan repliker... Vem blir först?

PS: Den partiledare som talar om "verklighetens folk" lyssnar på Elvis Costello, medan den partiledare som gärna sjunger bildningens lov söker sina estetiska upplevelser i Dan Browns Änglar och demoner och i dansbandsmusik (enligt enkät i dagens GP). Bägge sitter i en regering som anser att en blivande statschef skall ha en plasma-TV. Undrar hur länge till man får sätta upp genusbalanserade pjäser...?

av Tom Haas 2010-08-31 08:00:30

Han vill alltså spela "Fadren" i modern miljö? Varför då inte spela de fem första minuterna så att konflikten framgår, och sedan ta ett DNA-test? Och efter det avslutas pjäsen med att titelrollen fäller en av följande repliker: "Förlåt!" eller "Detta blir skilsmässa!".

"Fadren" handlar om en fråga som slutade vara aktuell några år efter Strindbergs död, och som idag är helt trivial. Den kan bara spelas för sitt historiska värde. Modernisera miljön min fot.

av Heliokles 2010-08-31 12:19:32

"Undrar hur länge till man får sätta upp genusbalanserade pjäser...?"

Det kommer man nog att få göra i evigheters evighet. Frågan är snarare hur länge till det finns utrymme för (fin)kultur som inte är politiskt tillrättalagd? Frågan är också hur mycket skattepengar som ska plöjas ner i dessa "genusbalanserade pjäser"?

Är det ok att lyssna på Elvis Costello, eller ska vi på något vis ingripa, kanske genom allmänt hån, mot all kultur som inte faller under beteckningen "genusbalanserade pjäser"?

Man kan också fråga sig: Om man tar en Elvis Costellolåt, skriver om merparten av texten och musiken samt låter en annan artist framföra verket; är det en Elvis Costellolåt man lyssnar på då? (eller bedrar man sin publik?).

Det finns många spännande frågor att ställa sig här men "Undrar hur länge till man får sätta upp genusbalanserade pjäser...?" känns inte så spännande som fråga. Det kommer man naturligtvis alltid att få göra.

av Stoller 2010-08-31 12:28:27

Det finns många spännande frågor att ställa sig här men "Undrar hur länge till man får sätta upp genusbalanserade pjäser...?" känns inte så spännande som fråga. Det kommer man naturligtvis alltid att få göra.
... så länge teatrarna är offentligt subventionerade (politiskt styrda) eller det finns en marknad för dylika pjäser...

Hägglund är en av få i regeringen som visar en vilja att söka sig bortom topplistor och mainstreamkultur - d v s till andra jaktmarker än där man finner "verklighetens folk". Respect! (Att tala om att ungdomar skall bilda sig och läsa klassiker när man själv inte är beredd - ens som vuxen - att göra det kan - om man vill vara snäll - kallas dubbelmoral. Diss!)

Man kan också fråga sig: Om man tar en Elvis Costellolåt, skriver om merparten av texten och musiken samt låter en annan artist framföra verket; är det en Elvis Costellolåt man lyssnar på då? (eller bedrar man sin publik?).
1) Den frågan var kanske intressantare under förra seklet än idag. (Samplingstekniken är bara en företeelse som gör det problematiskt att upprätthålla upphovsrättsregler från 1800-talet.)
2) Nej, det är inte en Elvis Costellolåt då. (Det var inte Beethoven som skrev Neneh Cherrys "Somedays"... ( http://www.youtube.com/watch?v=fEafdR8WaHQ )
3) Om publiken känner sig bedragen, så kan man lugnt utgå från att den är 40+, stiff och kälkborgerlig.

av Tom Haas 2010-08-31 15:22:29

"... så länge teatrarna är offentligt subventionerade (politiskt styrda) eller det finns en marknad för dylika pjäser..."

Det finns massor av teatrar som inte är offentligt finansierade. Vem som helst kan naturligtvis ägna sig åt att sätta upp "genusbalanserade pjäser" om man tycker att det är kul och meningsfullt. De kan sättas upp i någons vardagsrum, på amatörteatrar, på stora offentliga scener eller var man vill. Frågan är om man har rätt att kräva att "genusbalanserade pjäser" ska ha företräde framför annan kultur och om man har rätt att kräva att alla, under tvång, ska vara finansiärer.


"Att tala om att ungdomar skall bilda sig och läsa klassiker när man själv inte är beredd - ens som vuxen - att göra det kan - om man vill vara snäll - kallas dubbelmoral. Diss"

Jag saknar dina källor. Jag saknar också ditt intresse för Göran Hägglund som person. Att önska att andra ska få del av något i sin skolgång som man själv inte fått, kan jag dock inte se som dubbelmoral.
Jag anar ett felslut motiverat av personlig antipati.

1) Jag har inte diskuterat upphovsrätt (juridik). Jag ställer (den ganska svåra) frågan om hur mycket man kan förändra ett ursprungsverk innan det börjar bli meningslöst (eller bedrägligt) att marknadsföra det som just ursprungsverket. Kan man exempelvis skriva om en klassiker inom litteraturen hur som helst och sedan marknadsföra den som just klassikern?

Sampling, verkligen? Om du skriver en ny låt, låt oss säga en technolåt och samplar in en slinga av "Eine kleine nachtmusik" på tre sekunder; är det då meningsfullt att marknadsföra den nya låten som "Eine kleine nachtmusik" av Wolfgang Amadeus Mozart? Kom igen...

2) Nej det var inte Beethoven som skrev Neneh Cherrys låt. Frågan är om Neneh Cherry har påstått att det är Beethovens verk hon framför?

3) Jag vet inte hur jag ska bemöta trean... Jag skrattade när jag läste. Jag har bestämt mig att fortsätta skratta och utgår från att trean är ett prov på ironi, för någon kan väl inte rimligen vara så 1800-tal, lillgammal och tonårstrotsig på en och samma gång. " 40+, stiff och kälkborgerlig", riktigt kul! `de är så dumma de där vuxna, så mesiga o stiff liksom, men vi (marxistiska) kids är supercoola!´.

Man skulle kunna säga såhär: Om publiken upplever sig bedragen kan det bero på att den har tillräcklig kunskap för att fatta att den blivit bedragen. Sådan publik är naturligtvis oerhört besvärlig för kulturradikaler. Som tur är undviks konflikt i hög utsträckning då denna publik inte går på föreställningar av ovanstående sort. Den publik som dyker upp sitter oftast lydigt och beundrar kejsarens nya jättefina kläder. De behöver inte vara så många heller, kalaset betalas ju av andra.

av Stoller 2010-08-31 22:47:00

@ Stoller: Jag saknar tyvärr källan där Jan Björklund (n b) medgav att han i vuxen ålder inte åtgärdat den brist på klassikerläsning som skolan åsamkat honom, varför påståendet t v har Bodströmstatus. Å andra sidan: kan en person, som har Dan Browns Änglar och demoner som favoritbok, ha läst klassiker? I så fall har han lyckats undgå att beröras, vilket jag finner svårt att tro. (Eller vill han bara verka mer "folklig" än han är?)

Övriga missförstånd lämnar jag därhän, väl vetandes att dels vi inte är så oense som det kan verka, och dels min klumpigt formulerade kommentar förtjänade att missförstås och ge upphov till diverse spekulationer om min personlighet.

av Tom Haas 2010-09-01 00:24:05

Författaren Arnold Wesker och regissören Linus Tunström hamnade i ett gräl för några år om hur mycket en pjäs får förändras/moderniseras.
Den brittiske dramatikern Arnold Wesker anklagade då Linus Tunström för att ha förvanskat hans pjäs Köket. Han kallade det Tunström gjort för ". en form av våldtäkt på min pjäs." och jämförde Tunströms tilltag med en målare som målar över en annan målares verk - "Det var inte min pjäs du presenterade för publiken i Göteborg, Linus. Du målade över min målning. Ingen kan se mina originalgestalter, penseldrag eller färgsättningar. Det är möjligt att det har blivit en uppsättning som är bättre än min pjäs, men det är hur som helst oärligt av dig att presentera den under mitt namn.".

Tunström svarade på kritiken. Han menade att Wesker fick räkna med sådan behandling som Tunström utsatt Köket för eftersom han skrivit en klassiker - "Självklart har jag inte valt att sätta upp din pjäs vare sig utav sadism eller exhibitionism utan helt enkelt för att jag tycker att den är bra. För att den har något att säga i dag. Något som är större än tidsdokumentet över dina upplevelser på 50-talet. Något om den värld vi lever i idag. Det är din text i möte med min upplevelse av den värld jag lever i jag försökt vara sann emot."

Tunström ansåg också att man genom att modernisera klassikerna och frångå den "illusionsskapande naturalismen" skulle få mer publik till teatern - "Jag tror att publiken lockas tillbaka till teatern av att deras intelligens tas på allvar, att vi litar på deras förmåga att läsa flera lager och referenser, att det som ser ut på ett visst sätt kan innehålla sin motsats."

av Fadren-Fadern-Farsan 2010-09-01 10:18:21

Det är möjligtvis en konservativ teatersyn, men när man ser en klassiker där handlingen flyttats ur sin tidsmässiga och kulturella kontext kan man känna det som en underskattning av publikens intelligens. Publiken har både kunskap och inlevelseförmåga i tillräckligt mått för att kunna se igenom klädedräkt, språkbruk och sociala förhållanden. Vill inte publiken känna "Tänk att man funderade på detta redan för två tusen år sedan!" eller "Hur lite det ändå har hänt på 50 år." eller "Vad lika vi är, trots att det är hundra år och en kontinent som skiljer oss åt!" ? Man kan hävda att det tidlösa i berättelsen kommer fram bättre och att vi tydligare förstår att det finns en kontinuitet i utvecklingen om man låter historien utspelas i sin ursprungliga tid och miljö. Även med dessa begränsningar går det att göra mycket intressanta nytolkningar av materialet. En regissör som prompt vill göra en "nutida" version av en klassiker är hederligare om han/hon gör en egen pjäs och talar om att den är baserad på en klassiker. Om den egna förmågan inte räcker till detta så kan man helt enkelt kika efter andra nyskrivna pjäser, men med det följer förstås större risker.

av Fadren-Fadern-Farsan 2010-09-01 12:46:22

Fadren: Exakt. Teaterbesökare är inte dummare än befolkningsgenomsnittet, och troligen inte helt utan inlevelseförmåga eller historiekunskaper.

av Iggy Drougge 2010-09-01 16:10:52