Det är mig veterligen en både medveten och uttalad strävan för vänstern att bli hegemonisk (Gramsci? heter han så?).

av Gregers 2010-11-02 11:44:05

Uppenbart att Liedman lever i en förställningsvärld där "demokratiska värderingar" är synonymt med "marxistiska värderingar". Med automatik leder detta till att icke-marxistiska värderingar kan framställas som "odemokratiska". Självklart önskar ingen heller att ge sitt stöd till värderingar som inte är marxistiska och demokratiska. Enkel logik. Underbart att Markus Uvell vågar göra det alltför få (eller ingen) i den politiska borgerligheten har ryggrad nog till att göra. Ett land får den politiska maktkoncentration det förtjänar. Om en person som Uvell får rollen som en udda avvikare i den svenska offentligheten, och Liedman får rollen som allvetande mästertckare, så säger det (tyvärr) ganska mycket om demokratisynen i samma offentlighet.

av Henrik Kjellingland 2010-11-02 12:41:04

lIEMAN ÄR VÄL EN GAMMAL KOMMUNIST ELLER "MARXIAN" SOM HAN SÄGER SJÄLV OCH HAN STÅR FÖR DET - INGET ATT UPPRÖRAS ÖVER MEN HAN ÄR RÄDD FÖR KONKUrRENS PÅ DET KULTURELLA FÄLT DÄR BORGERLIGHETEN LÄMNAT WALKOVER reaktionen visar att vänstern redan också har förlorat här; man saknar ideer och politik som på alla andra samhällsområden, Bye, bye utopia bye bye

av ROGER 2010-11-02 14:00:36

Man kan inte vänta sig av en vd på Timbro att han kan stava, men nog kan man väl vänta sig av Sveriges största dagstidning att dess korrekturläsare hittar och rättar stavfelet?

av Iggy Drougge 2010-11-02 17:42:10

Håller med iggy men varför inte på nätet?

av ahmed 2010-11-02 20:27:28

Vad är problemet enligt Lundberg och kommentatorerna? Jo, att Liedman reagerar på mediekritik från Timbros nye VD, Markus Uvell, och att detta belyser Uvells kritik -- eftersom Liedman är marxist.

Är det nu märkligt att kritik kommer från vänsterhåll? Vad är Uvells huvudpoäng? Att han, nu när socialdemokratin har försvagats, vill se ett "allt mer borgerligt samhälle, på djupet"; detta är en tes han bygger upp med spekulativa argument om att samhällsdebatten är slentrianmässigt vänstervriden -- vilket inte stämmer, ty majoriteten av svenska medier är borgerligt ägda och har liberala opinionsbildare; den enda plats där det oftast ännu finns vänstervindar är på kultursidorna, men även de börjar ersättas av ytlig nonsensjournalistik.

av Hanna 2010-11-03 20:55:15

Snälla Hanna! Du anför det faktum att majoriteten av svenska medier är borgerligt ägda och har liberala opinionsbildare som ett argument för att den svenska samhällsdebatten INTE är vänstervriden. Vet inte hur bekant du är med till exempel Aftonbladet, men tidningen ingår i Schibsted-koncernen, samtidigt som den produceras av mediamakare som är allt annat än liberala. Det är just detta som är problemet. Allt för sällan finns en naturlig koppling mellan medieprodukters ägarstruktur och innehållet på ledar- och kultursidor. Det påstående du gör kan därför inte ses som annat än lögnaktigt (alternativt mycket oinformerat). Hade ditt argument haft något av substans i sig hade det varit omöjligt att förstå varför en person som t.ex. Liedman fått en så kanonisk och hegemonibildande funktion i den svenska medievärlden. Som läget är nu är det dock inte svårt att förstået beror delvis på att alltför få borgerliga ledarskribenter och kulturredaktörer vågar göra vad Markus Uvell just gjort. Välkommen tillbaka i debatten med bättre argument, Hanna!

av Henrik Kjellingland 2010-11-04 08:48:50

Debatten kring huruvida svensk journalistik och media är höger- eller vänstervridet beroende på om vänsterdominansen bland journalister eller högerdominansen bland ägarna överväger är daterad. Svensk journalistik och media är varken höger- eller vänstervriden (förutom på åsiktssidorna), utan snarare medievriden: det som styr journalistiken är nyhetsvärderingar, tillgång på information (det är lättare att leta i gatlampans sken än där man kanske borde leta), uppfattningar om vad läsekretsen förväntas uppskatta (dramatik, tillspetsning, polarisering, personifiering, igenkänning etc) m m - kort sagt medielogiken. Därmed blir journalistiken ibland mer högervriden (som den varit det senaste året - se t ex: www.dn.se/.../...mona-sahlin-i-expressen-1.1172935 ), ibland vänstervriden - allt beroende på vilka ämnen som står i fokus och på hur "vindarna" blåser.

För övrigt finner jag det tveksamt om Sven-Eric Liedman har den position i samhällsdebatten som Henrik Kjellingland vill göra gällande. Är borgerliga debattörer, kritiker, journalister och andra opinionsbildare verkligen rädda för honom? Kan denne timide, eftertänksamme och lärde man, som ofta eftersträvar nyansering och nästan aldrig droppar namn på filosofer på modet, ernå status som kanon- och hegemonibildare?

av Tom Haas 2010-11-04 15:02:21

Tom Haas:du har givetvis rätt i att medielogiken är en viktig dimension i detta sammanhanget. Medielogiken är blind för vad som är att tolka som "höger"- eller "vänster". Visst är det så. Men jag tillåter mig ändå att tro att de tankar och påståenden om verkligheten som Karl Marx "Das Kapital" givit upphov till är en väl så stark påverkansfaktor som den medielogik du refererar till. För övrigt kan du aldrig citera mig på att jag uttryckt att borgerliga journalister skulle vara "rädda" för Liedman, för det har jag aldrig sagt. Däremot tror jag att alltför många borgerliga journalister har en alltför stor respekt för kraften i det marxistiska idearvet och en alltför liten tilltro till motsvarande kraft i det liberal-konservativa idearvet. Det förklarar hållningen mot Liedman, som naturligtvis inte baseras på "rädsla". Denna poängen kan man gärna läsa parallellt med min synpunkt att korrelationen mellan ägarstruktur och publicistiskt innehåll med fördel kan stärkas i den svenska medievärlden. PS Jag vill inte ge någon akademisk legitimitet åt mina synpunkter genom att hänvisa till min titel som associate professor i mediavetenskap, men vill ändå signalera att jag inte är helt oerfaren med att diskutera liknande frågeställningar i en akademisk kontext. DS

av Henrik Kjellingland 2010-11-04 17:36:49

Henrik Kjellingland,

Aftonbladets ägs till 9 procent av LO; att dessa procent används på ett politiskt tendentiöst sätt är inte märkligt (politisk chefredaktör, kultursidorna). Därtill är det tacksamt att det på Aftonbladets kultursidor finns en politisk nerv som lyser lika ensamt som starkt i det medialt homogena Sverige.

Men, för att bemöta ditt huvudargument. Är Aftonbladets ledar- och kultursidor ett symptom på att svenska medier är vänstervridna? Härledningen känns inte klockren. Därutöver ser jag inte heller någon direkt kausalitet mellan ägande och innehåll -- jag belyste bara faktumet att majoriteten av Sveriges ledarskribenter står på högersidan.

Slutligen. Jag har inget emot borgerliga skribenter, utan lyssnar gärna på deras argumentation. I fallet Uvell fann jag dock inga hållbara argument, utan blev, likt Liedman, mer sugen på att leta stavfel.

av Hanna 2010-11-04 18:04:10

Hanna, vi verkar inte nå varandra i denna "diskussionen". 1/Att LO genom sitt ägande i Aftonbladet utövar inflytande på det redaktionella innehållet på ledar- och kultursidor tycker jag bara är bra. Det främjar mångfald, pluralism och vitalitet i debatten. Här kan vi vara eniga. 2/Jag har aldrig uttryckt att huvudproblemet skulle vara att Aftonbladets kultur- och ledarsidor utgör ett symptom på att svenska medier är vänstervridna. Detta är en mycket märklig tolkning av vad jag skrivit. Aftonbladet nämndes som ett EXEMPEL, inget annat. Igen:enligt mig är huvudproblemet att alltför många borgerliga journalister har en alltför stor respekt för kraften i det marxistiska idearvet och en alltför liten tilltro till motsvarande kraft i det liberal-konservativa idearvet. Det är just därför jag menar du har grava trovärdighetsproblem när du påstår att "majoriteten av Sveriges ledarskribenter står på högersidan". Detta är enligt mig ett stort analytiskt felslut som vilar på ett mycket bräckligt empiriskt underlag.

av Henrik Kjellingland 2010-11-05 09:22:02