Ida Thulin, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån, är upprörd över att jag reagerade mot att det på nätet har bedrivits en kampanj till förmån för dem som anklagar Julian Assange för bland annat våldtäkt. Ida Thulin anser att den som själv skriver och publicerar krönikor med åsikter, inte bör vara upprörd över att journalister tar parti och bedriver opinion för endera sidan i ett våldtäktsmål. Jag förutsätter att Ida Thulin anser detsamma om de journalister som uttryckt sig lika kategoriskt om Assanges oskuld, alltså att dessa gör helt rätt i att ta parti för Assange. De uttrycker ju åsikter även i andra ämnen, så varför inte bedriva opinion för att Assange är oskyldig?

I Kristianstadsbladet kritiseras jag för att ha jämfört islamistiska terrorister med nihilisterna i Fjodor Dostojevskijs Onda andar. Jag kan hålla med om att en dylik jämförelse haltar, men menar att den gör det av andra orsaker än dem som Lars Westerberg för fram. Till exempel finns en skillnad i att huvudpersonerna i Onda andar är just nihilister, medan dagens terrorister är religiösa (till exempel islamister). Och så vidare.

Vad jag skrev i min artikel var dock följande:

"Under det förra årets sista och det nya årets första veckor såg vi en rad nya affischnamn födas: Munir Awad, Israel Shamir, Jared Lee Loughner, Taimour Abdulwahab. Trots olikartade politiska hemvister och metoder finns det en del intressanta likheter mellan de senaste månadernas mest diskuterade politiska aktivister. Likheter som leder tankarna till några av huvudpersonerna i Fjodor Dostojevskijs stora romanbygge Onda andar."