Jag noterar att man på Svenska Dagbladets kulturredaktion "efter (...) den senaste flytten placerat det ståtliga porträttet av Verner von Heidenstam och vad som sades ha varit Oscar Levertins redaktionsstol i ett förvaringsutrymme". Då detta i
Kaj Schuelers text beskrivs som någonting positivt som signalerar förnyelse, känner jag mig föranledd, att ta traditionsmedvetenhet i försvar, i synnerhet när det gäller just generationen runt Heidenstam. Därför erbjuder sig Axess härmed att köpa de fina symbolerna för en kulturell blomstringstid utan dess like i svensk historia, så att de slipper stå och samla damm i ett förrådsutrymme. Axess har inga problem med att på en och samma gång slå vakt om traditioner och inta en i samtiden revolterande oppositionell och framåtblickande hållning.