"... andelen elever som gick ut gymnasiet med MVG i alla ämnen ökade med 28 gånger mellan 1997 och 2008. Under samma tidsperiod har svenska gymnasieelevers kunskaper enligt internationella mätningar fallit kraftigt.", skriver Örjan Hansson, Magnus Henrekson och Jonas Vlachos. Jaha... Detta är väl anmärkningsvärt om och endast om kunskaperna i just denna lilla grupp (dess storlek redovisas inte) fallit kraftigt. Det kan ju vara så att kunskapskyftorna bland svenska gymnasister har ökat...

Man bör även notera, att nationella prov ingalunda är några slutprov eller att de alltid mäter alla kursmål. Om elevernas kunskapsutveckling inte avstannar helt efter det nationella provet eller om de på andra sätt under kursens gång visat att de nått kursmålen, så är det inte så förvånande att slutbetygen ibland överstiger provbetygen. (Nej, jag avskriver därmed inte att möjligheten att det finns lärare som sätter glädjebetyg.)

Angående betygsinflationen, så finns det fler skäl bakom betygsinflationen än det herrar Hansson, Henrekson och Vlachos framför. Hansson, som är lärare, borde t ex ha insett att de allt intimare och personligare lärare-elev-relationerna gör det psykologiskt svårare att sätta lägre betyg. Att intimiteten blir större på friskolor, som i regel har färre elever (samt mer pionjäranda och yngre lärare) än på stora kommunala gymnasieskolor, torde knappast vara överraskande (snarare en självklarhet för de lärare som har erfarenhet av båda skolformerna).

Till detta kan läggas betygens ökade betydelse: allt fler väljer att studera vidare efter gymnasiet. Därmed blir kraven på att få högre betyg och att undvika det "skamliga" G-betyget allt högre. Tyvärr backas dessa krav inte alltid upp av den arbetsinsats och de kunskaper som krävs för högre betyg, vilket leder till konflikter. Ett sätt att undvika denna konflikt är att omvandla ett G+ till ett VG eller ett VG+ till ett MVG. (Det nya betygssystemet är avsett att eliminera detta ofog. Förvisso en lovvärd ambition, men vi kommer sannolikt att få se C+ omvandlas till B o s v.)

Slutligen är dagens och det kommande betygssystemet inte lämpat att användas som urvalsinstrument. Betygskriterierna fungerar utmärkt när en lärare och en elev samtalar om elevens kunskapsutveckling; då kan begreppen i dessa, i kursplanemålen och ämnesplanerna få en lokal innebörd. Men när lärare från Ystad till Kiruna i ett decentraliserat skolsystem skall tolka och tillämpa dessa i regel kvalitativa begrepp exakt likadant så kräver man alldeles för mycket.

PS: Undrar om man inte överbetonar betygssättningen som ett strategiskt marknadsföringsinstrument... Vilka skolor använder det i sin marknadsföring? "På vår skola är det lätt att få MVG - välj oss!"

Som arbetandes på ett par olika skolor har jag under flera år regelbundet frågat eleverna varför de valt just denna skola och inte den skola som de själva hävdar är lätt att få höga betyg på (det är i regel samma två skolor i regionen som nämns). De brukar nämna att de vill ha bra lärare, god undervisning, bra stämning på skolan etc. Ja, dessa svar kan tyda på kognitiv dissonans - men varför har då de skolor med rykte om sig, att det där är lätt att få höga betyg, så svårt att år efter år fylla sina platser (till skillnad från den skola de själva valt)??

av Tom Haas 2011-04-24 15:32:01

Rapporter som Örjan Hansson, Magnus Henrekson och Jonas Vlachos förtjänsfullt skriver är ovärderliga. Mer sånt!

av Ulf 2011-04-24 20:53:55

det bör också noteras att det är till största delen flickor som gynnas av denna betygsinflation, inte bara flickor gynnas såklart, men en så stor andel att anledningarna därmed också bör sökas på annat håll än det fria skolvalet: som att lärare gynnar flickor, att flickor är bra på att manipulera sina lärare, att flickor är bra på att spela spelet etc.

av klas 2011-04-25 00:10:12

Polariseringen i skolpolitiska frågor har troligtvis länge gått hand i hand med var en speciell offentlig diskurs lagt gränsen för högerextremism i det politiska spektrumet. Så tycks i några politiska sammanhang det enda och uteslutande alternativet till kaos, flum och gränslöshet vara reaktionär extremism. Något däremellan existerar uppenbarligen i huvudtaget inte. Kort sagt: allt eller inget. Av detta skulle man nu kunna frestas att dra två slutsatser:
1. Länder i väst med en liknande befolkningsstruktur som vår men med
bättre resultat i internationella kunskapsundersökningar skulle
enligt vissa förutfattade meningar och med ovanstående resonemang
stå på randen till ett reaktionärt extremistiskt
maktövertagande. I verkligheten tycks
det dock inte alls vara fallet.
2. Hos oss är dom sociala problemen i samhället extra graverande och
därför sjunker kunskapsresultaten. Alltså 50-talsidyll i andra
västländer .... .
Om det nu funnits en långtgående acceptans för antagandena i 1. och 2. kan man fråga sig vad det fått för effekter.

av Erika 2011-04-25 02:41:41

Tom Haas " Undrar om man inte överbetonar betygssättningen som ett strategiskt marknadsföringsinstrument... Vilka skolor använder det i sin marknadsföring? "På vår skola är det lätt att få MVG - välj oss!"

Nej, sådana argument är väl kanske inte särdeles lämpliga i marknadsföringen. Men skolrykten florerar långt bortom reklambyråerna, naturligtvis. Det måste man vara medveten om. Sådana diskussioner surrar hemma över en latte på köksön, över en dito på café, i ett gathörn, kollegor, föräldrar, kamrater eller syskon emellan. Sådant når alltid fram oavsett medveten marknadsföring, eller ej.

av Eva Charlotte Dahnberg 2011-04-26 16:36:45

Men skolrykten florerar långt bortom reklambyråerna, naturligtvis.
Ja, självklart, men trots detta så är inte de skolor som har rykte om sig att vara frikostiga med höga betyg de populäraste (mätt i söktryck och intagningspoäng). Snarare ser många elever dem som de vulgäraste - en del t o m skyr dem.

Elever är i regel rationella - dock inte så som ekonomer tenderar tolka rationalitet (= betygsmaximering); snarare söker elever skolor som erbjuder god undervisning, har bra lärare (som kan möta elever), har funktionella lokaler (gärna i attraktiva områden), har god stämning etc. Även lärare och skolledningar är i regel rationella och satsar i sin verksamhet utveckla och i sin marknadsföring framhäva det elever söker (och som gör att man, trots allt, kan känna yrkesstolthet och glädje i en värld full av "skolexperter").

PS: Jag pratar om gymnasieskolor ovan. Resonemanget är dock tillämpligt även på grundskolor: som förälder söker jag givetvis placera mina barn i en skola som erbjuder god undervisning, har bra lärare (som kan möta elever), har funktionella lokaler (gärna nära hemmet), har god stämning etc - hellre än i en skola som kan ge dem högre betyg än de förtjänar. Gör inte du det?

av Tom Haas 2011-04-27 22:28:36

Jo, absolut. Det är helt riktigt, visst gör jag det.

Men är det inte viss skillnad på de barn som har engagerade föräldrar och de som inte har det? Kloka val görs väl lättare av barn till kloka föräldrar, som förstår sitt barns bästa och kan vägleda och hjälpa.

Men man kan ju alltid fråga sig hur det går med barn i de hem där föräldrar inte har denna vilja eller förmåga. Där kan man gissa att det lättare går inflation i flashiga ämnesbegrepp och otillbörligt höga betyg.

av Eva Charlotte Dahnberg 2011-04-29 10:16:55