Apropå mediedrevet mot kungen , så skriver Johan Hakelius bra här; och PJ Anders Linder bra här.
Jan Helin skriver mindre bra här: "Att bilderna existerar behöver vi inte tveka på. Två reportrar från Aftonbladet och ytterligare några på TV 4 och Expressen har sett bilder som är mycket komprometterande för statschefen och hans roll som symbol för Sverige. Men eftersom ingen fått tillgång till dem har vi inte kunnat granska bildernas äkthet."
Som PJ påpekar: är inte de omtalade bilderna på hans majestät som tillsammans med en känd idrottsman betraktar två unga damer som "har sex" inte äkta så är det väl rätt meningslöst att påstå att de "existerar". Och eftersom bildernas äkthet nu inte är avgjord, så är det rimligtvis lika meningslöst att bedyra deras äkthet.
Så vad har då hänt: Jo, rykten påstår att Sveriges kung har besökt strippklubbar för 20-30 år sedan. En man som ägnat hela sitt liv åt kriminalistet viftar med en kopia på ett foto där kungen förekommer i en "komprometterande" situation, av ett sådant slag att den styrker att kungen har varit på åtminstone en strippklubb.
Men vad är egentligen problemet?
Fråga nummer ett måste väl ändå vara i vilken mån det är ett problem att Sveriges kung för 20-30 år sedan har besökt en strippklubb. Säger det inte en hel del om den märkligt moraliserande nivån inom svenska medier, när man gör en stor sak av ett strippklubbsbesök? Vi talar alltså om samma svenska "medieelit" som ser Pridefestivalen som den stora moraliserande vattendelaren i svensk offentlighet. För en främmande besökare torde det vara fullkomligt obegripligt att aktiviteterna på Pridefestivalen anses vara höjden av god moral (och att den som tar avstånd från Pridefestivalen visar prov på mycket dålig moral). Medan besök på strippklubbar tillhör något av det mest moraliskt förkastliga som finns. (Att som svensk partiledare inte delta i Pridefestivalen torde innebära en politiskt-medial katastrof av ungefär samma dignitet som att gå på strippklubb)
Fråga numer två är om det är ett problem att kungen rör sig i så kallade "kriminella miljöer". Också denna fråga är lite besynnerlig. Det finns väl idag få restauranger i Stockholm som inte har kopplingar till grov kriminalitet. Kungens rörelser, i stort som smått, bevakas givetvis av SÄPO. I den mån som SÄPO finner det olämpligt att kungen vistas i en viss miljö, agerar givetvis SÄPO. I den mån som SÄPO inte agerar, så får man anta att kungen litar på att den miljö där han visas inte skapar säkerhetsproblem. Det kan givetvis knappast vara kungens uppgift att hålla reda på ägarförhållanden på varenda restaurang eller klubb där han vistas.
Inget tyder ju hellar på att "kungens samröre med kriminella" har skapat några problem med avseende på rikets säkerhet. Det borde väl vara först när något sådant problem uppenbarar sig som problemet blir riktigt relevant att diskutera.
Nej, det mest problematiska i denna soppa är att svenska medier har låtit ett antal kriminella sätta agendan för vad som ska diskuteras och undersökas. Där kan man verkligen tala om att "samröret med kriminella" har skapat problem. Nu är en tredje bok om kungahuset på väg, där man liksom i de två föregående primärt sett använder sig av kriminella som källor, kriminella som har allt att vinna på att ljuga och på att hitta på så snaskiga historier som möjligt.
Det näst mest problematiska i denna soppa torde vara alla dessa tröttsamma mediekonsulter och PR-rådgivare som i tid och otid (och givetvis sällan av heltigenom ideella skäl) ska tala om att "kungen måste gå ut och bemöta anklagelserna". Vilket i detta fall fick som följd att kungen lät sig intervjuas på ett fullkomligt förnedrande sätt. Är det något som kan skapa problem för kungen på sikt så är det just den intervjun och hans förnekande av att ha besökt strippklubb.
Man får helt enkelt inse att vi i Sverige idag lever i ett samhälle där strippklubbsbesök är något av det mest moraliskt klandervärda man kan ägna sig åt. I den mån som man har besökt strippklubar bör man därför hålla käft om det. Och låta tiden ha sin gång. Så att människor om hundra år kan häpna över och skratta åt den bisarra tid som vi lever i just nu, i Sverige...