Angående universitetshaveri och allmänt havererad opinionsbildning:

När vi undrar hur en debattör kan hysa en osedvanligt uppseendeväckande korkad uppfattning och inte kan få ihop det rent logiskt måste det inte alltid vara vår egen förmåga att se saker ur olika perspektiv som brister. Det kan vara så enkelt som att det är pengar inblandade, stora pengar som kan få vissa debattörer att bortse från all intellektuell hederlighet.

Vi väntar fortfarande, efter 20 år, på att svenska staten ska offentliggöra STASI-listan. Här kommer Khadaffilistan:

www.telegraph.co.uk/.../...documents-disclose.html

av Anders 2011-08-29 14:24:10

Intressant! Detta resonemang borde kunna uttryckas i satslogiska termer.

av Filosof 2011-08-29 14:44:07

Johan Lundbergs skenbart objektiva beskrivning av den senast timade utnämningprocessen i Uppsala ter sig i själva verket närmast som en partsinlaga. Han uttalar sig kategoriskt i frågor i vilka det förekommer olika åsikter bland kvalificerade bedömare. Att Pagin var högt meriterad må vara Lundbergs åsikt, denna uppfattning delas säkert av många men långt ifrån av alla: bara en av de tre sakkunniga ställde Pagin främst. Att ingen av de sakkunniga var specialiserad på bland annat logik må också vara hans åsikt, en annan uppfattning är att det bland de sakkunniga fanns en av de främsta representanterna för logikens filosofi i samtida amerikansk filosofi. (För sin del ställde hon Pagin på femte plats.)

En central fråga när man tillsätter professorer i filosofi är vilken vikt man ska tillmäta olika forskningsområden och infallsvinklar. Inom svensk filosofi har de frågor Pagin sysslar med hög status. Fördelen med att utnyttja sakkunniga från andra länder än Sverige är bland annat att man får ett bredare perspektiv på vilka frågeställningar som är intressanta. Enligt min bedömning skedde detta vid tjänstetillsättningen i Uppsala. Även om jag själv inte är särskilt intresserad av kontinental filosofi tyckte jag att utgången av den senaste processen skulle ha öppnat viktiga utvecklingsmöjligheter ifall den utnämnda professorn hade tillträtt tjänsten.

av Lars Hertzberg 2011-08-30 06:58:05

Som god humanist bör Lundberg vara en smula mer källkritisk. Stjernbergs inlägg i Newsmill utgick i hög grad från en av dem tre sakkunnigas bedömning av dem sökandens meriter samt själva tillsättningsprocessen, och präglades av utgångspunkten att tillsättningen utgjorde "ett angrepp mot den analytiska filosofins ställning i Sverige", som en av dem kritiska rösterna formulerade saken. Men inlägget liksom utlåtandet innehöll ett flertal sakfel samt missförstånd (bl a om tillsättningsprocessen och dess former), som upprepades av Stjernberg utan närmare granskning. Att ett antal etablerade analytiska filosofer i Sverige gick till angrepp mot tillsättningen var förståeligt, men knappast ett bevis på att de hade "rätt". Tillsättningen av professuren i teoretisk filosofi i Uppsala har varit ett getingbo sedan urminnestid.

Peter Pagin är förvisso en internationellt mycket välrenommerad filosof inom sin fält, men det vore orimligt och emot fakultetens principer att utse sakkunniga utifrån att en av dem sökande har en viss specialisering. Principen är snarare att se till samtliga sökandens rätt att få en rättvis prövning. Man kan ha olika uppfattningar om dem sakkunnigas arbeten eller dem procedurerna som används vid bedömning och tillsättningen vid fakulteten, men det finns ingen som helst grund för anklagelsen om någon form av sammansvärjning, vare sig från institutionens, studenternas eller fakultetens sida, i syfte att tillsätta "en moderiktig och politiskt gångbar" kandidat.

av sharon rider 2011-08-30 09:15:31

Varan TV är spot on när de driver med Uppsala Universitets historiska fakultet;

Ted Borg - Egyptolog

http://www.youtube.com/watch?v=jHQrNnKfRak

av Q 2011-08-30 11:32:54

@ Johan Lundberg:

OT: Hur resonerar du kring morgonens nyhet om att tidningarna stänger av kommentarsfunktionerna?

av Galne Gunnar 2011-08-30 12:01:05

Vad Diamond skriver är: "Feminist interrogations of philosophical conceptions of objectivity and knowledge, interrogations of abstracted perceiving and abstracted knowing, would be one kind of example of what can easily be excluded from a conception of philosophy that takes abstractness as a kind of given, and not as something that imposes a shape on how we conceive our problems." Detta är en kritik mot filosofer - både manliga och kvinnliga - som har en icke-problematiserande syn på abstraktionens roll inom filosofin. Det hade varit absurt för henne att kräva att kvinnliga filosofer borde "agera inom ramen för en feministisk kontext", eftersom hennes eget filosofiska arbete inte är feministiskt.

av Lars Hertzberg 2011-08-31 17:27:55

Det stämmer att Cora Diamond hade tillgång till Martin Kutschs utlåtande. Dem sakkunniga hade nämligen ombetts att tillsammans föreslå en tättgrupp som skulle kallas till intervjuar utifrån sin preliminär bedömning, innan de skickade in var sitt utlåtande. Professor Kutsch skickade dock in sitt utlåtande i förväg, trots denna explicit instruktion. När väl ett utlåtande har kommit in till kansliet, är det en offentlig handling. Ärendet var således på inget sätt manipulerat från kansliets håll eller Diamonds, utan handläggaren följde accepterad praxis när hon skickade ut utlåtandet vid begäran. Det är minst lika motiverat att ställa sig frågande inför Kutschs agerande som inför Diamonds därvidlag. För visst skulle man kunna misstänka, om man var konspiratoriskt lagd, att kanske Kutsch själv ville "sätta agendan" för "sin kandidat" genom att vara först att skicka in ett utlåtande som blir med ens en offentlig handling. Jag anser dock att sådant misstänkliggörande av motiven hos dem sakkunniga vars omdöme man kanske inte delar är föga konstruktivt, utan bidrar till den populära bilden av humanistisk forskning som en ankdamm.

Dekanens kommentar angående internationell ryktbarhet har tagits ur sitt sammanhang. Lundberg, liksom Föllesdal och dem andra som har involverat sig ärendet, har utgått ifrån Kutsch egen version av händelserna. Men det är värt att notera att om någon av dem tre sakkunniga hade en klar och tydlig "egen kandidat", så var det Kutsch, som satt Pagin klart först utan reservation, och menade att inga av dem övriga sökanden i dem andras tättgrupp var överhuvudtaget jämförbara. Både Diamond och Pihlström däremot medgav svårigheten att rangordna så högt meriterade sökanden med så starkt olika profiler, och att skillnaden mellan "ettan" och "tvåan" på deras respektive listor var liten. Den som fick tjänsten, vill jag lägga till, var inte den som Lundberg kallar "Diamonds kandidat", det vill säga, den som hon satt först. Utan en man, därtill en som arbetar varken inom "feministiskt orienterad filosofi" eller den kontinentala tradition.

Lundberg skriver ovan om "oegentligheter i denna "affär". På grundval av dylika anklagelser från vissa håll, blev universitetets jurister ombedda av ledningen att titta närmare på hela tillsättningsprocessen, eventuella avvikelser i denna, mm. De hade inga anmärkningar. Om nu det är så tydligt att processen var så märklig från en rättslig perspektiv, skulle man förvänta sig att någon av dem felbehandlade sökanden hade velat få en ännu mer grundlig utredning, genom att formellt överklagande till överklagandenämnden. Så skedde inte. Det är svårt att låta bli tanken att alla dessa anklagelser och insinuationer handlar om något så simpelt som att "fel låt vann".

av sharon rider 2011-08-31 20:25:12

Johan, det första citatet säger inte det Du tidigare uppgav, dvs. att kvinnliga filosofer som inte agerar feministiskt sätter käppar i hjulet för feministiska filosofer. Det säger inte heller att en viss sorts filosofer bör befolka en filosofisk institution. Tvärtom kritiserar det en anda som leder till att en viss sorts (kvinnliga) filosofer inte trivs inom filosofin.
Till det andra citatet: att påpeka att en forskare är smalspårig är inte att utdöma ett visst slag av filosofi. Det kan betyda att hans eller hennes förutsättningar att leda forskarutbildningen är ifrågasatta. Det kan dessutom betraktas som en kvalitativ brist i själva forskningen.

av Lars Hertzberg 2011-09-02 15:20:23

Johan, När jag talar om att få någon att trivas i filosofin avser jag inte något slags allmän mysighet, utan förmågan att få begåvade forskare att känna att de har kommit rätt, att de har något att ge. Detta är en viktig egenskap både hos manliga och kvinnliga forskarutbildare.

av Lars Hertzberg 2011-09-03 11:02:53

Det är märkligt hur turerna i detta ärende går.

Först undrar man lite förläget hur kopplingen till Rothstein's och Alvessons artikel egentligen ser ut. Fanns det något som var "chockerande" med tillsättningen då det begav sig, så var det ju att den kronprinslogik som präglat det analytiskt homogena Sverige bröts. Alltså, något som Rothstein och Alvesson torde ha applåderat.

Sedan en liten kommentar till ditt påstående om att Diamond anlade " ett politiskt perspektiv" i sitt utlåtande, och ditt svar till Hertzberg: Som jag ser det är det en mycket skev tolkning av vad hon faktiskt sade som du presenterar. Ingenting av det du hänvisar till handlar om vilken sorts forskning som skall bedrivas, men väl hur den bedrivs. Ett av de citat du lyfter fram gör ju precis den poängen.

"One's purely `academic' research can show narrowness of mind;
... can show complacency of a kind that can severely damage the
development of philosophy within a Department, if the person doing
such research has a shaping role in the way the Department
operates."

Alltså: även om en person har mycket goda kvalifikationer rent "akademiskt" - d.v.s. har många "fina" publikationer - så kan den personen vara olämplig som ledare för en institution OM det är så att en personens arbeten uppvisar ett "smalt sinne" (narrowness of mind). Att en forskare har många publikationer är ingen garanti för att han eller hon är förmögen att förstå och sätta sig in i andra tänkesätt. Det är alltså en fråga om öppenhet - något som är helt centralt för den filosofiska diskussionen. Om en forskare har för snävt forskningsfält och uppvisar en ovilja att förstå eller diskutera med andra forskningsinriktningars företrädare, så är det ingen bra forskare. (Sedan spelar det ingen roll om din specialitet är formell semantik eller fenomenologi.) Den åsikt hon framför är alltså INTE att " frågan om vilken sorts filosofi som man ägnar sig åt är viktigare än frågan om kvaliteten på den forskning som man bedriver:" Utan tvärt om: En trångsynt forskare är en dålig forskare. Det är en fråga om kvalitet på forskning och inte en "trivselfråga".

Till sist skulle man gärna höra något om hur du förhåller dig till det faktum att Stjernbergs Newsmill-inlaga är en mycket problematisk källa, som Rider påvisat.

av Niklas Forsberg 2011-09-03 15:57:42

@ Niklas Forsberg: Du skriver

"Först undrar man lite förläget hur kopplingen till Rothstein's och Alvessons artikel egentligen ser ut. Fanns det något som var "chockerande" med tillsättningen då det begav sig, så var det ju att den kronprinslogik som präglat det analytiskt homogena Sverige bröts. Alltså, något som Rothstein och Alvesson torde ha applåderat. "

Men det är väl inte de analytiska filosoferna som är etablissemanget vid filosofiska institutionen i Uppsala nu? Det visar väl om inte annat hanteringen av detta tillsättningsärende. Så visst var väl Johan Lundbergs koppling rimlig.

När en ledande filosofisk logiker av den analytiska skolan fick professuren i teoretisk filosofi 1990 hette det i pressdebatten att filosofiska institutionen blir en "filial till matematiska institutionen". I dag kanske faran är större att den blir en filial till genusvetenskapliga institutionen.

av QED 2011-09-03 19:42:35

Jag upprepar: det var ingenting underligt med "hanteringen av detta tillsättningsärende", förutom alla hetsiga anklagelser från visst håll, samt att en av dem sakkunniga använde sitt utlåtande att ifrågasätta dem andra sakkunnigas motiv och kompetens, rekryteringsgruppens sedan länge etablerade procedurer, etc. Men nu när frågan är ställts angående hur just dessa sakkunniga valdes ut, kan jag upplysa om att fakulteten gjorde som den alltid har gjort, dvs följt reglerna. Alla institutioner i Sverige, inklusive filosofiska institutionen i Uppsala, blev ombedda att föreslå lämpliga personer som sakkunniga. Fakulteten hade som ansvar att ta hänsyn till: i) forskningsprofilerna hos dem sökande, så gott det går. I detta fall behövdes sakkunniga med stor bredd, pga dem sökandes mångfald av inriktningar och specialiseringar; ii) variation, dvs att inte samma personer som har varit med i tillsättningar av flera andra liknande poster ska även väljs till sakkunnig i detta fall. Ett par namn som hade kommit in hade nämligen varit sakkunniga i ett flertal utlysningar på senare år, som leder till en osund maktkoncentration samt ensidighet i bedömningar; iii) att minst en av dem sakkunniga är kvinna, om en tillräckligt bredd, kompetent och ansedd sådan finns. Cora Diamond uppfyller detta krav med råge. Hon är en av dem mest respekterade kvinnliga filosofer som finns, och har använts för tillsättningar vid några av USAs, eller snarare världens, mest välrenommerade universiteten; iv) minst en av dem sakkunniga måste kunna läsa alster skrivna på svenska. Valet av dem sakkunniga baserades helt och hållet på dem förslagen som kom in, samt ovanstående kriterierna. När det gäller vilka utgjorde och än idag utgör "etablissemanget" (vad det nu är) vid filosofiska institutionen kan man lugnt konstatera att merparten räknar sig själva som analytiska filosofer. Gissningsvis hade dessa gärna sett en analytisk filosof som lärostol. Men institutionernas egna preferenser spelar faktiskt ingen roll om man följer den ordningen som man år ålagd att följa i egenskap av statlig myndighet, bl a att det är kravprofilen som fastställs i kungörelsen som ska avgöra lämpligheten hos dem sökanden . Det hedrar institutionens egna analytiska filosofer att de, till skillnad från andra, respekterade processens regelverk.

Det händer med jämna mellanrum att de sakkunniga är oense, som i detta fall. Men nota bene: Martin Kutsch krävde inte i första hand att hela processen skulle göras om på grund av oegentligheter, utan att just hans kandidat skulle få tjänsten. Det var när detta inte inträffade att kraven restes för att göra om processen.

av sharon rider 2011-09-04 11:05:11

@ QED:

Jo, skall man beskriva filosofiska institutionen i Uppsala idag, så är den helt klart mer analytiskt inriktiat än något annat. Visst, det är en institution som länge har strävat efter att ha en bredd, men det råder inget tvivel om att majoriteten av forskarna/lärarna är analytiskt orienterade.

Sedan undrar man också vad det är du menar att "hanteringen av detta tillsättningsärende" egentligen visar?? 4 av 5 av de topprankade hade en analytisk inriktning i bred bemärkelse (var av 2 av dem mer "hardcore" än de andra). Endast 1 av fem hande en kontinental inriktning. INGEN hade en genusvetenskaplig inriktning. Av de sakkunniga var ingen kontinental filosof (och definitivt inga genusvetare), medan man gott och väl kan säga att alla tre är väl bevandrade i den analytiska filosofin.

Så du behöver inte "oroa dig" antar jag...

av Niklas Forsberg 2011-09-04 13:02:31

Det är tydligt att området analytisk filosofi utvidgats att omfatta många fler inriktningar än tidigare, sen Wittgenstein och annan utpräglad icke-akademisk filosofi. Det kanske kan få en person som tillhör dess ursprungliga kärnområde att se smalspårig ut.

Cora Diamond ägnade anmärkningsvärt mycket plats och energi i sina utlåtanden åt att sänka Pagin och Glüher-Pagin. Vilken institution föreslog Diamond som sakkunnig?

av QED 2011-09-05 12:43:21

Jag bifogar en länk till en blogg av en utomstående, en arkeolog som så vitt jag vet känner inga av dem sökanden eller dem sakkunniga, och har ingen som helst anledning till att vara partisk i frågan.

tingotankar.blogspot.com/.../...-en-professor.html

av sharon rider 2011-09-08 19:36:01