Det framställs i kommentarsfältet som att jag skulle ha gått till någon sorts reträtt efter Devrim Mavis artikel i Arena. Inget kunde vara mer fel. Vad jag gör är att jag redogör för de korrekta förutsättningarna för de seminarier som vi har anordnat om multikulturalism. I programmet till seminariet i Engelsberg stod det uttryckligen att syftet med seminariet var att från olika perspektiv dryfta frågan om hur Sverige skulle kunna se ut med fri invandring. Hur ska, frågade vi oss, ett framtida invandrarvänligt svenskt samhälle se ut? Vilka krav skulle behöva ställas för att garantera fri rörlighet för alla länders medborgare?
Så stod det. Svart på vitt!
Och i ett svar i Expressen till Dilsa Demirbag-Sten skrev jag för drygt ett år sedan: ”Jag är för fri invandring och har aldrig yrkat på kollektiva bestraffningar av muslimer. Jag har tagit avstånd från förbud mot burka. Och har uttryckligen kritiserat beskrivningen av muslimer som kollektiv, till exempel i min recension i Axess av Lena Sundströms Världens lyckligaste folk.”
Också i det fallet alltså: Svart på vitt. Ingen reträtt.
Vad jag nu vill ha svar på är alltså vad som är Arenas policy i dessa frågor. Hur stor invandring vill man se från Arenas och Devrim Mavis sida? Och på vilket sätt är den visionen mindre invandrarfientlig än visionen om fri invandring?
Nästa fråga är varför inte Devrim Mavi officiellt har gjort upp med det invandringsmotstånd som finns bland Arenas finansiärer inom den svenska fackföreningsrörelsen. Det är ju bevisligen i fackföreningsrörelsens led som motståndet mot invandring har frodats. Hela elva procent av Byggnads medlemmar röstade på SD. Det sätt på vilket LO har underblåst motståndet mot arbetskraftsinvandring, kan naturligtvis inte tänkas bort för den som vill söka orsaker till de åsikter om invandring som frodas hos SD:s kärnväljare. Mavi försöker nu blanda bort korten genom att göra Axess, Neo och Svenska Dagbladets ledarsida ansvariga för den attityd till invandring som frodas bland exempelvis Byggnads medlemmar. Det är givetvis så absurt att det egentligen inte ens borde kommenteras.
Men det kommenteras icke desto mindre här - och det av den enkla anledningen att varje form av kritiskt tänkande och verklighetskontakt uppenbarligen tycks vara satt ur spel inom de kretsar där Mavi är verksam.
Jag noterar vidare att de i kommentarsfälten nedan som är besvikna på att Axess inte företräder en nationalistiskt orienterad konservatism med stängda gränser, förefaller att helt dela Devrim Mavis uppfattning om att man inte bör göra någon åtskillnad mellan mångkultur och multikulturalism. Detta bekräftar den ståndpunkt som jag ofta har uttryckt om att multikulturalismens och identitetspolitikens förespråkare egentligen har i grunden samma uppfattning om individens relation till den kultur som denne är sprungen ur som frodas inom den populistiska högern och Sverigedemokraterna. Skillnaden är bara att den ena gruppen applicerar denna kultursyn på kollektivet ”svenskar”, medan den andra gruppen applicerar den på kollektiven ”muslimer”, ”palestinier”, ”samer” och så vidare.