Den gamle och naveln

Eller rättare sagt: han tyckte om att säga det, precis som han tyckte om att sprida omsorgsfullt polerade elakheter om en stor mängd kolleger – Truman Capote, John Updike, Norman Mailer … – omkring sig. I själva verket var han, när det gällde just Oates, bara litet sur på några reservationer i en huvudsakligen välvillig och vördnadsfull recension av hans egen roman Lincoln som han hade skrivit för The New York Times Book Review. Sådant glömde han aldrig, och han odlade sina fiendskaper med en stark lidelse. Och i själva verket läste och uppskattade han Oates, fast i smyg.

Den som ertappade Vidal med Joyce Carol Oates essäer i handen var Jay Parini, nära vän och förtrogen sedan många decennier, författare till såväl romaner som diktsamlingar och diverse facklitteratur av olika slag, samt en Faulkner...

Den här innehållet är en del av Axess+.

Bli prenumerant för att få åtkomst nu!

Prenumerera

Läs vidare