NR 9 2009TEMA: Modernism i backspegeln
Tema Av Pär Sandin Många tror att modernismen är klassicismens motsats. Men modernister som till exempel T. S. Eliot och Ezra Pound kände leda över romantikens excesser och sökte sig till därför till de stramare, klassiska uttrycken.  Av Thomas Steinfeld Modernismen har en bakgrund inom teosofin. Förståeligt nog
talar dess anhängare idag inte gärna om detta.  Av Peter Luthersson Litteraturvetare tror ofta att man kan studera texter utanför historiska sammanhang. Men vill man förstå den modernistiska strömningen måste man inse att dess företrädare var utopister som ville se ett nytt samhälle och en ny människa. LedareAv Johan Lundberg De lite större debatter som jag har deltagit i sedan jag för exakt tre år sedan tillträdde som chefredaktör för Axess har nästan regelmässigt kunnat kokas ner till en kritik av kulturradikalismen i olika skepnader. SamhälleKlimathotet - fanatikerns bästa vänAv Niklas Ekdal Klimathotet är redan ett faktum som det gäller att anpassa sig till. Risken är att det drar till sig fanatiker som vill starta nästa revolutionära våg. Av Niklas Ekdal Klimathotet är redan ett faktum som det gäller att anpassa sig till. Risken är att det drar till sig fanatiker som vill starta nästa revolutionära våg. Medier måste vara allmännaAv Mattias Hessérus Tidningar som riktar information till "relevanta målgrupper" sviker sitt journalistiska uppdrag. Istället för att tjäna allmänintresset bidrar de till ensidighet och försvagar medborgarskapet. Rapporten från gettotAv Aron Lund Aftonbladet ville dokumentera arbetslöshetens epicentrum. Istället röjde tidningen sina egna fördomar och okunskap. "Finland - coolare än du tror"Av Merete Mazzarella Finlands utrikesminister Alexander Stubb är engagerad för landets varumärke. Merete Mazzarella uppmanar honom dock att visa lite kyla. Högern på frammarschAv Mats Wiklund Obama kallas för förrädare och kommunist av en proteströrelse uppbackad av republikaner. Ett år efter presidentvalet är amerikansk politik fortfarande starkt polariserad och paranoian ligger ständigt på lur. Samma fusk här som därAv Theodore Dalrymple Theodore Dalrymple om vår inkonsekventa syn på demokratiska processer. FrizonHanden vet mer än huvudetAv Stig Larsson Varför kan man inte gå tillbaka i historien och måla som man gjorde under tidigare epoker? Och vad händer när en konstnär snarare skapar konst med huvudet än med handen? Det är två frågor som tas upp i Stig Larssons samtal med Ulf Linde och Sven-Olov Wallenstein om den samtida konsten. Intervju»Chile är ett land av poeter«Av Fredrik Ekelund Chile har genomgått en snabb ekonomisk utveckling. Sedan ungefär två decennier har landet återfått demokratin. Författaren Jorge Calvo saknar dock den gamla samhällssolidariteten  Av Niels Barfoed Årets Nobelpristagare i litteratur, Herta Müller, ser paralleller mellan islamismen och de äldre totalitära läror hon har upplevt och skrivit om. Detta är en bearbetad version av Niels Barfoeds intervju i Weekendavisen 41, 2006. KulturKonsthistorien ett existentiellt äventyrAv Gunnar Larsson Ibland hittar vi gamla konstverk som talar direkt till oss och överbrygger tidsavstånden. Därför är det synd att konsthistoriker är så angelägna om att nagla fast konstverken i ett visst historiskt och socialt sammanhang Thereses topplistaAv Therese Bohman För att en gång för alla komma till rätta med frågan om konstens kvalitet har Therese Bohman ställt samman en objektiv lista över världens bästa målningar. På plats tre i denna tio-i-topp-lista återfinner vi målningen Kristus begråts av Giotto di Bondone. Zagajewskis kluvna världAv Per Klingberg Den polske poeten Adam Zagajewskis författarskap visar att ett allvarligt andligt sökande går att kombinera med upplysningsideal och förnuftstro. Med blick för det mänskliga Av Lisa Zetterberg Liksom flera andra fotografer från det forna DDR lade Gundula Schulze Eldowy fokus på individen. Detta som en protest mot samhällets kollektivistiska ideal. Politik och kultur hör ihopAv Johan Lundberg Vänsterpartiets ledare Lars Ohly (LO) står på tur i Axess serie med partiledarsamtal inför valet 2010. I ett antal intervjuer försöker Johan Lundberg (JL) utröna hur partierna förhåller sig till frågor som berör kultursyn, bildningsideal och utbildningspolitik. Grunt om värdegrundAv Tanja Bergkvist Under 2008 initierade regeringen en tre år lång dialog för att "skapa en förstärkt gemensam värdegrund i Sverige." Detta eftersom diskussionen om vår gemensamma värdegrund "inte gått i takt med samhällets utveckling". Matiga ord kryddar språketAv Lars Melin Lars Melin funderar över varför det är så svårt att koka ihop en krönika med hjälp av ord från matens värld. Recension Av Johan Lundberg De som förringar faran med islamism har mycket gemensamt med dem som utmålar islam som ett hot mot svensk kultur. I bägge fallen ser man muslimer som ett enhetligt kollektiv samt fäster vikt vid det som skiljer snarare än förenar folk från olika kulturer. Världens gångJag skickar gärna svenska skallar till naturfolkenAv Johan Hakelius Johan Hakelius funderar över tecken i tiden. DebattBarn har inte religionsfrihetAv Anna Sophia Bonde De så kallade Humanisterna anser att barn bör skyddas från en religiös uppfostran. Däremot idkar de själva en aktiv och ytterst medveten påverkan samtidigt som de förespeglar neutralitet. Jonas Gardell är inte kränktAv Per Bauhn Yttrande- och religionsfriheten innebär att man har rätt att agitera för sin ståndpunkt och utöva sin religion. Dock inte var som helst. Replik: Bauhn har kunskapsluckorAv Jonas Gardell Jag har aldrig påstått mig vara kränkt. |