NR 8 2011TEMA: Dygden som räddningspaket
Tema Av Nima Sanandaji och Tino Sanandaji Normer är svåra att mäta och förändras långsamt. Därför studeras sällan dygder av samhällsvetare. Men för att förstå hur olika länder hanterar finanskrisen är de emellertid viktiga att beakta.  Av Theodore Dalrymple Förbittring är ett dominerande tillstånd i västvärlden. De många problemen och kriserna i dagens Storbritannien kan härledas till en undermålig kriminal- och socialpolitik.  Av Rutger Palmstierna Legeringen av traditionella konfucianska och kommunistiska värden har lagt grunden för Kinas explosionsartade ekonomiska utveckling. Men den fungerar samtidigt som bromskloss för att landet ska kunna ersätta USA som ekonomisk stormakt. LedareAv Johan Lundberg Att värdekonservatismens förespråkare under de senaste decennierna har upplevt stark motvind beror på att den statligt reglerade lågräntepolitiken har uppmuntrat medborgarnas konsumtion och belåning snarare än den har gynnat gamla dygder som sparsamhet och flit. SamhälleBackpackern- dagens hemmafruAv Cacilia Garme En livsstil står på spel när världsekonomin går ner. Den fritt resande ungdomen är snart lika föraktad som hemmafrun, skriver Cecilia Garme. Bo Lundgren: Att de aldrig kan lära sigAv Mats Wiklund Riksgäldens chef betraktar den ekonomiska krisen med förskräckelse. Europa får betala priset för att inte ha lärt sig av tidigare misstag, säger han till Mats Wiklund. Från orange till gråttAv Anna-Lena Laurén Sex år har gått sedan revolutionen i Ukraina. Besvikelsen är stor över politiker och korruption. Men friheten och demokratin finns där, skriver Anna-Lena Laurén. Jag delar islamisters kritikAv Theodore Dalrymple Häromdagen läste jag en lång artikel i Le Monde om islamiseringen av Paris förorter, särskilt de där upploppen 2005 var som allvarligast. Hur bekymrad
bör jag vara över detta? SlagsmålsklubbenAv Katarina Höije Senegalesisk brottning var en gång ett tidsfördriv för fattiga bönder. Idag lockar landets snabbast växande sport unga män i jakt på ett bättre liv, skriver Katarina Höije. Dossier Av Jesper Roine Liksom vid tiden för franska revolutionen steg brödpriserna drastiskt före revolterna i Nordafrika. Detta har ställt frågan på sin spets, om i vilken mån spannmålspriser korrelerar med demokratiseringsprocesser. Etanol gör ingen hungrigAv Erik Jennische Att majsodlingar används för biodrivmedel innebär inte nödvändigtvis att undernäringen ökar. Tvärtom har det visat sig att bioenergin erbjuder en möjlighet till pånyttfödelse av jordbruket, vilket har stärkt tillväxten och minskat hungern. När fosforn sinarAv Torbjörn Elensky Jordens sju miljarder människor är beroende av ett effektivt jordbruk, som baseras på konstgödsel. Men nu sinar tillgångarna på konstgödslets huvudingrediens, fosfor. FrizonLiberalismens sköra plantaAv Paul Berman Den arabiska våren har i västvärlden inte väckt samma entusiasm som dess föregångare i Österuropa. Utan stöd från västerländska politiker och intellektuella riskerar den spirande liberalismen i arabvärlden att få svårt att växa sig stark. OpinionLågräntepolitiken måste få ett slutAv Klaus Bernpaintner Ekonomisk frihet må vara en gammal, impopulär doktrin, men man behöver debattera den om och om igen, eftersom fixarna vägrar lära sig av historien. IntervjuHon vill förena tro och frihetAv Nima Dervish Den kanadensiska författaren och journalisten Irshad Manji är en muslimsk feminist som gjort sig känd för sin kritik mot fundamentalistiska tolkningar av islam. I hennes senaste bok Allah, Liberty and Love understryks behovet av pragmatism och pluralism. Tradition"Här växer många ädla örter i riket"Av Gunnar Wetterberg Henrik Smith drevs i landsflykt, och var nära att brännas på bål. Därefter lade han grunden till fl era hundra års folkmedicin. Det är dags att uppmärksamma en bortglömd renässansman från 1500-talets Malmö. Kultur Av Tancredi Valeri Genom hela konsthistorien har det funnits ett samband mellan konst och brott. Kanske kan brottet ses som en illustration av den moderna konsten, menar Tancredi Valeri.  Av Kjell Häglund Den nyutkomna biografin över Olle Ljungström väcker frågor om upphovsrätt och definitionen av författare, menar Kjell Häglund. Att förgifta ett barnAv Tanja Bergkvist För två år sedan läste jag om en dansk forskningsrapport som visat att pojkar redan i 2-årsåldern blir feminiserade (fysiskt och beteendemässigt) till följd av kemikalier som återfinns i mat, kläder, blöjor och krämer. Den stridbare humanistenAv Frederick Beal Den danska kulturpersonligheten Ole Wivel kämpade mot det materialistiska och teknokratiska samhällets splittring och rotlöshet, skriver Frederick Beal. I år skulle Wivel ha fyllt 90 år. Med blicken riktad inåtAv Adam Cwejman Den så kallade neofolken uppstod som musikstil ur ruinerna efter punken. Med utgångspunkt i bland annat Ernst Jüngers idéer vände man sig mot den samtida musikens alienation från djupare idéer och mångbottnade identiteter, skriver Adam Cwejman. Nytt ljus över fotots historiaAv Jenny Maria Nilsson Redan i mitten av 1800-talet samlades fotografi er i påkostade album. Dessa ägnas nu en essäsamling, som beskriver fotokonstens tidiga historia, där inte minst reproduktioner av konstverk och arkitektur var dominerande, skriver Jenny Maria Nilsson. Pressens kris inte någon nyhetAv Paul Frigyes Schibsteds chockbesparing på Aftonbladet markerar en ny mörk tid för dagspressen, skriver Paul Frigyes. Språkliga dimridåerAv Lars Melin Varför uttrycker sig humanistiska forskare ofta så tillkrånglat? Lars Melin förklarar. RecensionKlanen som gick igenAv Anders Rönmark Det är 50 år sedan John F Kennedy inledde sin korta bana som president. Nya böcker om honom har kommit på både svenska och engelska. Inte minst är det Ted Kennedys insats som nu om- och uppvärderas, skriver Anders Rönmark. Världens gångDet är en tröst att upptäcka hur roande djur ärAv Johan Hakelius Johan Hakelius funderar över tecken i tiden. |