NR 9 2011TEMA: Vårt behov av Dante
Tema Av A N Wilson När klockor blev vanliga förändrades vår syn på tiden. Denna förändring avspeglas inte minst i Dantes Den gudomliga komedin. Men även om Dante i flera avseenden var ett barn av sin tid, återfinner nya generationer ständigt sig själva i hans verk.  Av John Armstrong Ofta påstås Dante och andra klassiker vara viktiga därför att de har haft stort inflytande i historien. Det finns betydligt bättre anledningar; som att verket säger något väsentligt till oss idag - om kärlek, tradition och moral.  Av Anders Cullhed Det var först på 1700-talet som Dante för gott flyttade in bland klassikerna. Genom modernisternas nytolkningar av Den gudomliga komedin visade sig hans verk tala direkt till 1900-talsmänniskan. LedareAv Johan Lundberg I Dantes fall kan man anta att den beundran och det intresse som han fortsätter att väcka har att göra med hur han lyckas åskådliggöra essensen i
den rika humanistiska kulturtraditionen som löper från antiken och fram till idag. SamhällePartierna vilse när (S) krisarAv Tommy Möller Svensk partipolitik genomgår stora förändringar där flera partiers överlevnad och framtid står på spel. Grundläggande för denna omvandling är Socialdemokraternas förändrade roll, skriver Tommy Möller. Kvinnor - starta företag!Av Anita du Rietz Diskrimineringen av kvinnliga företagare har minskat jämställdheten, försvårat konkurrens och nyetableringar och ökat arbetslösheten. Politikerna måste lära sig att marknadsekonomin är kvinnors bästa vän, skriver Anita du Rietz. Relativismen är indignationens moderAv Per Svensson För en yngre generation är frågor om moral och rättvisa en helt och hållet subjektiv sak. Det är en generation som är allt mindre benägen att luta sig mot sammanhängande värdesystem, skriver Per Svensson. Antisionisternas dimridåerAv Jackie Jakubowski Antisionistiska värderingar och propaganda förs idag fram på bred front. De kännetecknas av alla de attribut som utmärkt klassiskt judehat, skriver Jackie Jakubowski. Vems är skulden?Av Theodore Dalrymple Theodore Dalrymple konstaerar att vi alla är skyldiga till krisen. DossierReligion ingen privatsakAv Torbjörn Elensky Religionen har ofta varit lierad med makthavare och förtryck. Men i ett öppet samtalet om frihet och demokrati har troende en lika viktig roll att spela som sekulära. Den religiösa terrorismens djupa rötterAv Jeffrey Kaplan Den religiöst motiverade terrorismen föddes under första århundradet efter Kristi födelse. Det var då som en grupp judiska seloter insåg vikten av att skapa rädsla genom att slå till slumpmässigt och få överheten att överreagera. En mission utan fjäskAv Nathan Shachar Den katolska kyrkan är på reträtt i Latinamerika. Nya och mer frihetliga samfund har framgångsrikt tagit upp kampen om själarna. Utan tro ingen frihetAv Thomas Gür Upplysningens religionsfi entlighet kontrasterar mot utvecklingen i den muslimska världen. Där formuleras argumenten för större frihet i allt högre grad i religiösa termer. Indiens framtid står på spelAv Bertil Lintner I det nya, digitaliserade Indien växer motsättningarna med ökade inkomstklyftor. Etnisk och religiös tolerans hotas av hindunationalism och muslimsk terror. Frizon Av Johan Lundberg Arne Häggqvist gjorde sig tidigt bemärkt som översättare och intruduktör av modernistisk konst och litteratur. I takt med att hans egensinne och excentriska livföring tog överhanden, marginaliserades han dock i det svenska kulturlivet. TraditionO tempora, o mores!Av Horace Engdahl Sveriges främste Dante-kännare Eugène Napoleon Tigerstedt trotsade tidens gång och uppträdde som bildningsaristokrat och polyhistor i det alltmer traditionsfientliga svenska kulturlivet. KulturDen sjuke Hill var inte friAv Gunnar Larsson Som konsekvens av den modernistiska tankefi guren om en utveckling från naturstudium till fri expression, har Carl Fredrik Hills sjukdomskonst fått för högt anseende, menar Gunnar Larsson. Bollen som kom in från kylanAv Anders Rönmark Bland idrotter som skildrats i litteraturen har bordtennisen länge varit satt på undantag. Anders Rönmark anar dock en stundande revansch för sporten som förenar finess och folklighet. Hopp för mänsklighetenAv Lisbeth Lindeborg Fallskärmens uppfi nnare, Stefan Banic, fick inget större erkännande under sin livstid, trots att tusentals människoliv räddades tack vare honom. I år är det 70 år sedan han dog. Lisbeth Lindeborg har besökt hans hemstad Smolenice i Slovakien. Svensk kung på finsk scenAv Ingvar von Malmborg Den opera om Erik XIV som sätts upp under Åbos år som kulturhuvudstad är en fascinerande gestaltning av Finlands och Sveriges gemensamma historia. Den borde framföras även i Sverige, anser Ingvar von Malmborg. Hemmafru - varför inte?Av Tanja Bergkvist Tanja Bergkvist tar sig an hemmafrutrenden. Recension Av David Andersson David Andersson har läst Svante Nordins Filosoferna. Det västerländska tänkandet sedan år 1900 - vinnare av Stora Facbokspriset 2011. Till försvar för den radikala upplysningenAv Carl Rudbeck Upplysningen har fått mycket kritik de senaste decennierna. Men i tider av fundamentalism och postmodernism finns det alla skäl att försvara den. Det menar Jonathan Israel, som också visar att upplysningen långt ifrån var någon enhetlig rörelse. Dess mest radikala gren drev fram franska revolutionen. |