NR 7 2012TEMA: Sexuella revolutioner
Tema Av William M Reddy Idén om den romantiska heroiska kärleken har överlevt i nästa nio hundra år. Kanske beror det på att den erbjuder ett korrektiv till tanken att erotik bara handlar om kroppen. I den provensalska trubadurlyriken kan vi spåra ursprunget till vår moderna syn på kärlek och sex.  Av Per Svensson 1970-talets puritanska vänster och 1960-talets sexradikala liberaler förenades av drömmen om den autentiska människan och övertygelsen om att hon fullt ut kunde bli sig själv först när samhället i grunden förändrades.  Av Göran Burenhult Våra könsroller och sexuella beteenden är till stor del en konsekvens av en evolutionär process som sträcker sig många miljoner år bakåt i tiden. Det framgår alltför sällan i debatten om jämställdhet och sexualitet. Av Faramerz Dabhoiwala 1700-talet utgjorde en vändpunkt i den västerländska synen på sexualitet. Då började man propagera för att sex är en privat angelägenhet och att sexuell njutning borde hyllas som ett av livets glädjeämnen, oberoende av äktenskap. LedareAv Johan Lundberg Stora ansträngningar har genom tiderna gjorts från maktens sida för att kontrollera och reglera människors sexualitet. I någon mån kan dessa strävanden uppfattas som aspekter av mer övergripande försök att disciplinera befolkningen. Samhälle Av Rolf Ekéus Inbördeskriget i Syrien tvingar regionala och globala aktörer att ompröva sina strategier. Att islamisterna i Teheran backar upp det sekulära styret i Damaskus är ett tecken i tiden. Av Nima Sanandaji När fler kvinnor än män är högutbildade och höginkomsttagare får det konsekvenser för demografi och familjeförhållanden. Av Nils-Eric Sandberg Genom att värnplikten försvunnit har de samhällsekonomiska kostnaderna för försvaret minskat dramatiskt. Men det verkar varken ÖB eller regeringen förstå.  Av Bengt Nilsson Spänningarna mellan kristna och muslimer ökar i Afrika. På allt fler ställen leder polariseringen mellan de två religionerna till våld och terror. Av Nick Cohen Louisianamuseet har en fantastisk utställning som, genom att undersöka den bästa moderna nordiska arkitekturen, förklarar vad de skandinaviska länderna har gemensamt. Den visar övertygande att ett gemensamt engagemang i välfärdsstaten förenar de bästa och mest uppfinningsrika nordiska arkitekterna. Dossier Av Anne Brynolf Arbetstidslagstiftning, emanciperade patienter, flöden, nyckeltal och teamarbete har bidragit till att vården nuförtiden är bättre än någonsin. Samtidigt har läkarrollen devalverats. Den moderna läkaren står inte längre ensam, höjd över varje misstanke. Av Jakob Endler Den moderna sjukvården består av många aktörer, men få enskilda hjältar. Av Katarina Bernhardsson I de senaste decenniernas skönlitterära skildringar av läkare möter vi inte längre läkaren som naturvetenskapsman, människokännare och sanningssägare. Istället riktas fokus alltmer mot det opersonliga och kalla vårdmaskineriet. Av Niels Lynøe Det så kallade Astrid Lindgren-fallet avslöjar de juridiska riskerna för de läkare som ska utföra vård i livets slutskede. Därför bör strafflagen ses över. Av Jonatan Wistrand I takt med att patienter via internet får mer kunskap utmanas bilden av läkaren som oantastlig expert. Vägen framåt för läkarkåren är att bejaka den utvecklingen. Frizon Av Johan Lundberg Den akademiska expertisen spelar en stor roll när det gäller att få till stånd en värdeökning på konst. Redan i slutet av 1800-talet knöts intima band mellan konsthistoriskt drillade akademiker och profithungriga konsthandlare. OpinionAv Henrik Klemetz Under många år stöddes den colombianska Farc-gerillan av Sverige. Idag är den terroristklassad men backas upp av svenska nätverk på vänsterkanten. Av Av Johan Tralau Johan Tralau skrev på kultursidan i Upsala Nya Tidning en debattartikel om hur universitetsbiblioteket Carolina Rediviva har sålt en boksamling som hade donerats till biblioteket. Samlingen bestod av böcker med personliga dedikationer till publicisten Arvid Fredborg. När överbibliotekarie Ulf Göranson svarade bad tidningen Tralau att skriva ett genmäle, men refuserade sedan detta. Därför publiceras Tralaus replik i Axess. IntervjuAv Jojje Olsson I flera år dammsög den holländske sinologen Frank Dikötter kinesiska arkiv och fick fram sanningen om den stora svältkatastrofen där tiotals miljoner dog. Men enligt Dikötter tonar många forskare i USA och Europa ned eller till och med förnekar Maos politik. Tradition Av Peter Luthersson Att vara ideologiskt svårfångad men moraliskt orubblig var George Orwells kännetecken. Det skärpte hans blick som samhällsskildrare men gav honom också fiender, inte minst bland vänsterradikala kritiker med krav på politisk rättning i ledet. Civilisation Av Ida Andersen Den italienske filosofen Maurizio Ferraris har förklarat att postmodernismen är död. Detta bekräftas av en rad unga italienska författare som uppvisar en stark realistisk tendens. Av Gunnar Wetterberg På 1950- och 60-talen blomstrade Kvällspostens kultursida. Gunnar Wetterberg ser tillbaka på en tid när de lärde från Lund deltog i kultur- och samhällsdebatten på ett sätt som är omöjligt att tänka sig idag. Av Mats Wiklund En gång i månaden kunde man ta del av världslitteraturen i tecknad form. Mats Wiklund minns sina illustrerade klassiker.  Av Adam Cwejman Att organisera korstågen till Antioch kan kanske ge mer än att bara läsa om dem, menar Adam Cwejman, som ser historieintresset blomstra bland datorspelare. Av Theodore Dalrymple De brittiska tidningarna publicerade häromdagen bilder på Stephen Elop, Nokias vd, som presenterade sitt företags nya smarta mobiltelefon i New York. Nokia hoppas att företagets nya produkter ska blåsa nytt liv i dess affärsframgångar, och jag antar att en stor del av Finland hoppas detsamma. Recension Av Joel Halldorf Under de senaste decennierna har pingstväckelsen fått allt fler anhängare över hela världen. I exempelvis afrikanska områden som kännetecknas av osäkerhet och instabilitet representerar pingstförsamlingarna en ny sorts offentlighet. Av Gunnar Wetterberg För några år sedan frågade jag Assar Lindbeck om han inte skulle skriva sina memoarer. "Hinner inte, jag har alldeles för många vetenskapliga artiklar på gång", svarade han. Av Olle Häggström Den brittiske fysikern David Deutschs bok The Beginning of Infinity spänner över vida fält. Av Peter Luthersson Den emeriterade professorn Colin Shindler från University of London har funnit ett brännbart ämne för sin senaste bok, Israel and the European Left. Between Solidarity and Delegitimization.  Av Staffan Börjesson En vanlig uppfattning av den italienska futurismen är att den är helt och hållet materialistisk, en uppfattning som Marinetti till stor del måste hållas ansvarig för. Av Knut Ahnlund Flera av de kräftskador som nu härjar i vårt privata och offentliga liv frodas och växer i skydd av just de myndigheter som påstår sig skydda oss mot sjukdomen. Den offentliga lögnen har på sistone ökat sitt spelrum. Av Lars Lönnroth Det har knappast undgått någon Axess-läsare att litteraturens villkor blivit annorlunda på senare tid, huvudsakligen som följd av hårdare konkurrens från internet och elektroniska medier.  Av Bo Rothstein Det var i början av 1960-talet, då ett allt rikare västerland började se fattigdomen i resten av världen som ett moraliskt problem, som biståndspolitiken föddes. Av Inger Enkvist Enligt PISA 2009 är de femtonåriga eleverna i Kina-Shanghai bäst i världen i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Framgången kommenteras dock negativt av många västerländska pedagoger som menar att östasiatisk undervisning är auktoritär, lärarcentrerad och alltför påfrestande för eleverna. Av Kristian Gerner Cambridgehistorikern Jonathan Haslam hävdar i sitt magistrala verk om kalla kriget, Russia's Cold War, att termen myntades av George Orwell i en artikel i tidskriften Tribune den 19 oktober 1945.  Av Carina Burman Vad är viktigast i livet? Uppfattningarna torde vara delade, men de flesta kan nog enas om att sex (eller kärlek) och pengar hör till människans främsta drivkrafter. Av Per Bauhn Tänkandet är det som traditionellt definierar människan - den visa, eller åtminstone kunskapssökande, varelse som kan se sig själv utifrån, som kan förhålla sig till svunna tider och som kan spekulera om det som komma skall. Av Dick Harrison Det är inte ovanligt att stora forskare, särskilt på ålderns höst, publicerar samlingsverk med mindre kända artiklar ur den egna kvarlåtenskapen. Av Mats Wiklund Vad lägger man i begreppet intellektuell? Wikipedias definition lyder: "personer som ägnar sig åt vetenskaplig eller litterär verksamhet. Det omfattar med denna innebörd grupper som yrkesmässigt förmedlar kunskaper och åsikter, till exempel forskare, författare och lärare.  Av Klas-Göran Karlsson I vår tid brukas historia för många syften, av vilka det vetenskapliga bara är ett. Historia kan därtill användas existentiellt för att skapa förankring och identitet, moraliskt för att väcka indignation och backa upp krav på återupprättelse, politiskt för att stärka en debattposition, ideologiskt för att legitimera makt och kommersiellt för att tjäna pengar. Världens gångAv Johan Hakelius Ett gott glas vin är möjligen värt en gentjänst. |