Tove Janssons ”Pappan och havet” – en berättelse om att vara behövd
"En stor avfärd är lika viktig som de första raderna i en bok. De bestämmer allt”, säger pappan till mamman. ”En båt om natten är nånting underbart. Det är så man ska börja ett nytt liv, med en brinnande stormlykta i masttoppen, kustlinjen försvinner i mörkret bakom, hela världen sover. Att resa om natten är finare än nånting annat på jorden.” Muminfamiljen lämnar sitt hem för att bosätta sig i en fyr på en ö längst ut i havet.
Tove Jansson var de första radernas mästarinna. Pappan och havet från 1965 är en bok att upptäcka på nytt, på olika sätt i livets olika skeden. Den utvecklas med sina läsare och hjälper dem att utvecklas, den ställer nya frågor till nya generationer, låter dem delt...
Professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Mer från Johan Tralau
Metaforer – farliga och nödvändiga
Recension
De andras liv
Essä