En sann spökhistoria

Ormen Friske, både som bok och skepp. FOTO: WIKIMEDIA COMMONS

Det är något både hotfullt och hoppfullt med havet. Det bär på löften om fiske och näring, äventyr och förflyttning. Samtidigt hot om bråddjup och drunkning. Havet ger och tar.

Det rent existentiella tycks dra oss till havet som järn till en magnet. Kan vi hitta sanningar om oss själva i det otämjbara mörkret?

Den gamle och havet utkom 1952, två år efter att vikingaskeppet Ormen Friske hissat segel och lämnat Stockholms skärgård. Även om Ernest Hemingway kanske missat just denna historia fanns det en uppsjö sagor, sägner och sanningar om människor och hav att inspireras av. Om kropparna till förlista inte återfinns förtjänar åtminstone själarna upprättelse; att vi för vidare deras berättelser.

”Kanske var problemet att det var ett vikingaskepp?”

Det gör journalisten Jack Werner. Han har sökt efter de 15 besättningsmän som gick under med Ormen Friske, vikingaskeppet som byggdes utifrån frisksportaren Sten Schröders fantasi. Werner är kanske mest känd som programledare för Sveriges Radios populära program ”Creepypodden”. Hans bok Ormen Friske är något av en spökhistoria till havs. Men den består enbart av verkliga händelser, vilket gör den ännu mer spännande.

Werner skriver medryckande och bjuder på många vackra, inlevelsefulla formuleringar om livet ombord. Han har gjort ett gediget grävarbete för att basera varenda liten detalj om hösmakande soppa, sjösjuka och hemlängtan på källmaterial som brev, dagböcker och artiklar. Ormen Friskes seglats var en stor händelse i Sverige. När hon förliste fanns nyheten på löp- och förstasidorna, trots konkurrensen från det nyss utbrutna Koreakriget. Varför har vi då glömt bort Ormen Friske och dess besättning?

Den enkla, och lite ledsamma, förklaringen är att det var ett sällskap unga män som inte hade hunnit bilda familj. Det finns ingen yngre generation som minns dem.

Det finns också andra möjliga förklaringar. Kanske var problemet att det var ett vikingaskepp? Det upplevdes av många som barnsligt och dumdristigt. Hur kunde man ge sig ut på öppet hav i ett sådant skepp? Eller har händelsen helt enkelt tystats ned för att det fortfarande pågick militär övningsverksamhet med skarp ammunition i Nordsjön denna efterkrigstid?

Vi i Norden har en lång, komplicerad historia till haven som omger oss och skildringarna är många. Island leder förmodligen ligan genom sin geografiska utsatthet och sin tradition av sagoberättande. Men i samtliga nordiska grannländer finns böcker som utforskar vår relation till havet. En uppmärksammad norsk sådan är Havsboken från 2015 av Morten A Strøksnes. Där får man följa två män i en bräcklig båt i en fjord vid Lofoten och deras jakt på en monstruös haj – håkäringen. Förutom den uppenbart gemensamma nämnaren havet tycks bräckliga båtar vara ett tema.

Den isländske författaren Einar Kárason beskriver kampen mellan männi­ska och hav i Stormfåglar från 2019: ”Hon hade faktiskt förlorat sin far och även sin bror och farfar till havs. Att vara sjöman på Island var som att vara soldat i krigstid.” Det isländska går igen i Ormen Friske när Werner citerar Egil Skallagrimssons saga. På så sätt hamnar fokus på dramat med storm och vågor redan vid första sidan när havet besjälas med ”iskall andedräkt ur ondskefull jättemun”.

Förutom havets andedräkt känner vi också hur historien flåsar oss i nacken. I sydöstra Nordsjön, cirka 70 kilometer utanför den tyska kusten, ligger ön Helgoland. Inte större än en kvadratkilometer, men med en omfattande historia får ön närmast en mytologisk laddning. Ön har blivit engelsk, tysk, engelsk igen – ”ett skatteparadis med moraliskt undantagstillstånd, ett Nordsjöns Las Vegas”, skriver Werner. ”När Union­ Jack vajade över klipporna noterade Charles Dickens att vågorna ändå tycktes uttrycka sig på tyska.”

Populärt

Hederskulturens medlöpare

Första skottet gick in i pannan, det andra i käken. Hon slapp höra hur fadern upprepade ordet ”hora” när han sköt. Obduktionen visade att den första kulan avslutade Fadime Sahindals 26-åriga liv.

Ormen Friske handlar alltså om en verklig historia som har fallit i glöms­ka. Werner påminner oss om vår svenska frisksportartradition och om hur vegetarianer ansågs suspekta på grund av Hitlers köttfria matvanor. Framför­allt är boken ett försök till upprättelse. En berättelse om mod och den mänskliga längtan efter äventyr och upptäcktsresande.

Se Jack Werner samtala om Ormen Friske med Katarina O’Nils Franke.
I ”Veckans bok” på Axess TV!

Katarina O'Nils Franke

Redaktionssekreterare i Axess.

Mer från Katarina O'Nils Franke

Läs vidare