En vital kulturs destruktiva arv

Modernismen innebar inte minst ett uppror mot de i vissa fall rätt strikta regelverk som tidigare varit styrande för hur man skulle måla tavlor, skriva dikter, utforma byggnader, författa romaner, komponera musik etcetera. Orsakerna till att man uppfattade det som nödvändigt att utmana och spränga de traditionella formspråken var många och inte sällan samverkande.

Till viss del handlade det om en vilja att skydda den seriösa och allvarligt menade kulturen från den utslätning som man uppfattade som ett hot, när kultur plötsligt blev en angelägenhet för alla och envar. Genom den tekniska utvecklingen kunde efterhand gemene man konsumera musik och dikt via grammofonindustri och radio. Många fick plötsligt tillgång till bildkonst via allt billigare reproduktioner, och allt fler kunde ta del av berättande via tidningar, billiga böcker och spelfilm.

De konstn...

Den här innehållet är en del av Axess+.

Bli prenumerant för att få åtkomst nu!

Prenumerera

Läs vidare