För tjugo år sedan sålde medlemmarna i föreningen böcker för 1,6 miljarder kronor. Förra året sålde de för 1,9 miljarder. Det låter kanske hyfsat, men under samma pe­riod ökade Sveriges BNP med cirka 50 procent vilket innebär att bokförsäljningen som andel av ekonomin minskade med omkring 40 procent. Det beror på att allt färre svenskar läser böcker.

För femton år sedan uppgav 40 procent av den vuxna befolkningen till SCB att de läst eller lyssnat på böcker på sin fritid varje vecka det senaste året. Vid den senaste mätningen hade andelen sjunkit till 31 procent. Det är en minskning med nästan en fjärdedel. Till detta kommer att betydligt fler lyssnar än läser. Nästan två tredjedelar av böckerna som konsumerades förra året var ljudböcker som lyssnades på via en strömningstjänst. (Den återstående tredjedelen utgörs framförallt av tryckta böcker. E-böcker står fortfarande för en mindre del av konsumtionen.)

Det går förstås att göra en positiv läsning av utvecklingen: Ljudböcker lyckas fortfarande konkurrera med annan mediekonsumtion och sociala medier på marknaden för människors uppmärksamhet. Samtidigt är läsandet uppenbart en annan sorts aktivitet än att lyssna, och om den breda läsande allmänheten försvinner får det naturligtvis följdverkningar.

Förlagsbranschen har anpassat sig efter förändringar förr och lär kunna göra det igen även om strömningstjänsternas affärsmodell frestar på. Frågan är snarare vad som blir konsekvensen för litteraturen, kulturen och samhället på sikt, och därtill vad den minskade läsningen är ett tecken på. Den digitala tillvaron som förmodligen är den fysiska bokens främsta konkurrent har stora fördelar, men otvivelaktigt många nackdelar om den tillåts ta över helt. Här finns mycket att diskutera vidare – om någon orkar läsa.