Visserligen tecknas här berättelsen om hur man försökte, men i princip misslyckades med att gömma undan så mycket rikedomar som möjligt från segrarmakterna. De allierade lyckades snabbt säkra största delen, dock fick man inte tag i allt, vilket gett upphov till diverse spekulationer om guldskatter i Alperna.

Men hela denna berättelse är väldokumenterad sedan tidigare, vilket märks i form av ständiga hänvisningar till standardverken på fältet: till exempel de båda britterna Ian Sayers och Douglas Bottings bok Nazi Gold från 1984. Wallén utger sig för att vilja komplettera deras insikter med nytt källmaterial, denna gång från det svenska Riksarkivet. En av de personligheter som figurerar i berättelserna är den tyske aristokraten Hubert von Blücher, som var gudson till ingen annan än upptäcktsresanden och tyskvännen Sven Hedin. Korrespondensen mellan Hedin och von Blücher är det primära källmaterial som Wallén säger sig vilja studera och det är om den senare som boken på olika sätt utger sig handla.

Hubert von Blüchers anknytning till guldet är den skatt som grävdes ner i hans familjs trädgård i Garmisch-Partenkirchen, och Wallén försöker på grundval av långsökt bevisföring visa att von Blücher minsann kommit över pengar, trots att trädgården genomsöktes och tömdes på det som fanns gömt där redan 1945. Men korrespondensen med Hedin ger på tok för lite för att motivera en hel bok, de facto en tegelsten. Vi vet inte särskilt mycket mer om von Blücher efter att ha läst den.

För att ändå motivera en bok i detta format fyller Wallén på med en allmänt hållen berättelse om andra världskriget, fyllt till brädden av de olika standardinslag som brukar förekomma i översiktsverk, i stil med till exempel historien om SS-Oberführer dr Oskar Dirlewanger, som enligt författaren hade få medtävlare avseende ”utstuderad grymhet”. Detta har naturligtvis inget som helst med bokens övergripande ämne att göra.

Trots denna kritik saknar boken inte läsvärde. Walléns berättelse är översiktlig och snärtigt skriven. Och trots alla spekulationer fungerar den som thriller. Dessutom drabbas åtminstone denne läsare av längtan till Alperna.