Den sydslaviska delen av min familj påminner mig om en råbiff, en sådan där anrättning som ser bra ut på tallriken, men som ingen vet vad den egentligen innehåller.

Min svärfar var kommunist, partisan under Tito, så småningom general. Efter kriget tillhörde han den jugoslaviska nomenklaturan. Med åren skulle han bli alltmer förbittrad: det var inget fel på de ursprungliga kommunistiska idealen, men allvarliga misstag hade begåtts och ingenting blivit som det var tänkt. Efter pensioneringen behöll han sitt tjänstevapen och skulle ha turen att dö innan Jugoslavien upplöstes då allt han kämpat för med ens upphörde att existera. In i det sista bevarade han sin slitna kommunistiska partibok, ett parti som snart skulle gå samma väg som den jugoslaviska staten. Jag träffade honom aldrig.

Skulle man ha frågat honom om hans i...