Bernhard von Beskow (1796–1868) är idag en nästan förbisedd figur i historieskrivningen, men under 1800-talets första hälft var han en centralgestalt i landets litterära och kulturella liv. I Den ständige ger Per Wästberg nytt liv åt denne aristokratiske ämbetsman, mecenat och akademi­sekreterare, och han gör det med både historisk pietet och berättarglädje.

Få kan som Wästberg leva sig in i det förflutna och måla upp de kultur­historiska miljöerna: de ­förmögna handelshusen på Skeppsbron, det myllrande livet i Gamla stans gränder och ...