Professorer på villovägar
Tunander har tidigare studerat ubåtskränkningarna i Hårsfjärden 1982. Resultaten dokumenterades i en bok utgiven på Norstedts förlag 2001, vilken i sin tur fungerade som utgångspunkt för två inslag i SVT:s Uppdrag granskning 2007. De uppgifter som Tunander förde fram i SVT-programmen om att det var Nato som låg bakom ubåtskränkningarna mötte massiv kritik. Av en artikel i Expressen (28/12 2007) i samband med debatten om ubåtarna framkom att Tunander också har låtit sig intervjuas i iransk statsradio och där lagt fram sina teorier om de ”egentliga” orsakerna bakom terrorattackerna mot World Trade Center 2001, till exempel att det kan ha varit neokonservativa intressen snarare än al-Qaida som låg bakom angreppen mot Pentagon och New York.
Med tanke på de sistnämnda teorierna är det inte så förvånande att Tunander också har tagit till orda om de ”egentliga” orsakerna till och intressena bakom Anders Behring Breiviks terrordåd. I Nytt Norsk Tidsskrift (nr 4 2011), försökte Tunander leda i bevis att Israel kan ha haft ett finger med i spelet vid attentaten den 22 juli 2011, och att det bakomliggande syftet med Israels engagemang i massmorden skulle kunna ha varit att på detta sätt bestraffa Norge för landets pro-palestinska politik.
Tunander lägger i sin artikel även fram hypotesen att Israel har infiltrerat al-Qaida i syfte att diskreditera islam, samt presenterar – som den vetenskapsman han är – en alternativ hypotes om att Breiviks operation kan ha haft kopplingar till Saudiarabien, där man kan ha haft intressen i att rekrytera anti-jihadister via den östeuropeiska maffian i syfte att på så vis diskreditera antijihadistiska rörelser och nätverk.
Den som startade Prio, där Tunander är professor, var som sagt Johan Galtung. Inte minst i Sverige har han ofta åberopats som auktoritet på världspolitikens område. Senast skedde det för ungefär två månader sedan, när Aftonbladets kulturredaktion publicerade en lång intervju med honom, där han drog ”paralleller mellan Breiviks manifest och nazismen” (Aftonbladet 11/3 2012). Mest av allt påminner manifestet dock, enligt Galtung, ”om oss själva. Som aktiv Nato-medlem har Norge trupper i både Afghanistan och Libyen. I det etablerade politiska klimatet används demokrati som argument för att legitimera bomber och våld. När terroristexperternas analyser missvisande handlade om islamisthotet kom Breivik att utmana vår bild av ’terroristen’ således även väst som ’den goda’.”
Drygt en månad efter Aftonbladet-intervjun utvecklar dock Galtung sina åsikter om Breivik i en artikel i den norska tidskriften Humanist. Galtung är upprörd dels över att ha kritiserats för det föredrag som han höll i somras på universitetet i Oslo om omfattande judiska konspirationer, dels över att den ovan nämnde artikeln av kollegan Ola Tunander har kritiserats för att han ”bringer inn hypotesen om at Mossad kunne ha stått bak Breivik, og nevner tempelriddernes inntog i Jerusalem i 1099, terrorbombingen av hotell King David i 1946, og Regjeringsbygningen-Utøya 2011: alle på samme dag, 22/7. Tilfeldig? Neppe.”
Galtung ger Tunander eldunderstöd genom att visa på judarnas dominans inom världsekonomin och inom amerikanska medier och universitet (”judiska företag äger 96 procent av världens medier”; ”70 procent av professorerna vid USA:s bästa universitet är judar”). Han drar sig inte heller för att anbefalla till läsning av Sions vises protokoll: ”Jeg lurer på hvor mange som har så sikre meninger om Sions Vises Protokoller som har lest dem?”; ”Og her er jeg på linje med Erik Rudstrøm: det er vanskelig å tro at det hemmelige russiske politi var i stand til å skrive en slik analyse.”
Idén om en judisk världskonspiration kommenterar Galtung på följande sätt: ”Om det idag foreligger en konspirasjon for å styre verden ved å gjøre institusjoner, befolkninger, stater til gjeldsslaver vet vi ikke nok om, men hypotesen må prøves”.
Populärt
Amnesty har blivit en aktivistklubb
Den tidigare så ansedda människorättsorganisationen har övergett sina ideal och ideologiserats, skriver Bengt G Nilsson.
En annan hypotes som Galtung menar bör prövas är om Breivik som medlem i frimurarorden (med dess starka ”lojalitetsbånd og edsavleggelse innenfor slike nettverk, med tempelriddere, og samarbeid dem imellom”) i själva verket kan vara en del i den judiska världskonspiration som freds- och konfliktforskningen, enligt Galtung, bör ägna större energi åt att undersöka: ”Frimurermatrikkelen har vært offentlig tilgjengelig for statistisk analyse av hvilke kategorier som er overrepresentert.”
Redaktören för Humanist, Didrik Søderlind, påpekar i sitt försvar för att publicera Galtungs bisarra text, att det statistiska underlaget till Galtungs påståenden om den judiska kontrollen av amerikanska medier, är hämtat ur boken Who Rules America?, utgiven på National Vanguard, National Alliances förlag. National Alliance var under sina glansdagar USA:s största nazistorganisation, ledd av William Pierce, som inte bara var den troliga författaren av Who Rules America? utan även skrev romanen The Turner Diaries, en viktig inspirationskälla för Oklahomabombaren Timothy McVeigh.
Johan Galtung skapade en gång i tiden begreppet peace journalism, vars själva kärna skulle bestå i att man trängde bakom ytan på fenomenen och blottlade de egentliga orsakerna (vilka i hans föreställningsvärld vanligtvis har stått att finna i västvärlden). Galtungs senaste forskningsinsatser har inte bara kastat nytt ljus över peace journalism utan även gett oss anledning att fundera över vilka ställningstaganden som freds- och konfliktforskarnas grundmurade anti-amerikanism skulle ha lett fram till under andra världskriget.