VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Med Skolverket från kunskapsskola till bullshitskola

Även Bibeln ska bort ur den nya kursplanen för högstadiet, rapporterar de kristna tidningarna Dagen och Världen i dag. Den som gläds åt att skolan därmed äntligen ska bli religiöst neutral kan dämpa sin entusiasm. Det har den varit i åratal.

Vad det handlar om är att de explicita referenserna till Bibeln ska tas bort ur skolans styrdokument, vilket är ett tydligt besked om att Skolverket fäster minskad vikt vid att eleverna får stifta bekantskap med den bok som tillsammans med psalmboken varit den överlägset viktigaste för svenska folket genom seklerna. Det utfärdas för all del inget förbud mot att nämna Bibeln i undervisningen, men på signalvärdet är inte att ta miste.

Häromdagen skrev jag i Borås Tidning om de nya kursplanerna utifrån en genomgång som gjorts av professor Hans Albin Larsson, fd överdirektör i Skolinspektionen och fd ordförande i Historielärarnas förening. Han konstaterar att Skolverket inte bara vill hiva den äldre historien över bord och förvandla litteraturstudierna till samhällskunskap med politiskt korrekta förtecken (min formulering). Han påpekar dessutom att även ”namngeografin, kunskaper om namn och läge på geografiska objekt, i stort sett ska avvecklas”. I högstadiets kursplan ersätts ord som ”vatten, öar, berg, öknar” med ord som ”mönster, processer och hållbarhetsfrågor”. Den lilla kunskap som tidigare förordades vad gäller den svenska psalmskatten och andra gemensamma sånger - nationalsången - ska det inte heller ställas krav på längre.

I stället för att lära sig saker ska eleverna lära sig att prata om dem och tycka till om dem. Att kalla detta att lära sig "ett kritiskt förhållningssätt" är rena löjan. Hur kan man vara kritisk på ett meningsfullt sätt om det som man knappt vet någonting om? Vi rör oss från vad som är kvar av kunskapsskolan i riktning mot den utpräglade bullshitskolan. Skolverket kan förstås fortfarande lyfta fram en rad formuleringar om konkreta kunskaper som finns kvar i texterna men ser man till vilka förändringar som föreslås blir ambitionerna tydliga.

Likafullt är det inte kunskapsfientligheten utan traditionsfientligheten som är det allra mest slående kännetecknet för förändringen av kursplanerna. Det är som om författarna målmedvetet gått in för att ta bort formuleringar om just sådant som binder generationerna samman: sångerna, berättelserna, de historiska höjdpunkterna och gestalterna, namnen på de centrala geografiska platserna, det som har varit gångbart även i föräldra- och farföräldragenerationerna. Eleverna ska bibringas uppfattningen att allt viktigt och gott finns i dag och att det som funnits förut är irrelevant eller osunt. I förlängningen väntar en skola där barn med svensk bakgrund inte ska få veta varifrån de kommer och barn med utländsk bakgrund inte ska få veta vart de har kommit.

Efter minst 15 års intensiv samhällsdebatt om vikten av ökat fokus på ämneskunskaper i skolan levererar Skolverket ett förslag som pekar i rakt motsatt riktning. Det hela tyder på enastående arrogans eller tondövhet eller både och. Det skulle vara en djup besvikelse om utbildningsminister Anna Ekström, som verkade för höga kunskapskrav som ordförande i Saco, låter detta ske på sin vakt.


Boken, läsandet och fattningsförmågan

Berättandet och läsandet har genom historien fyllt en central roll för människans liv. Just nu förändrar digitaliseringen berättandet och läsandets förutsättningar i grunden.

En ny bok

I programserien ”En ny bok” intervjuar programledarna Mats Wiklund, Erik Thyselius och Katarina O’Nils Franke forskare och författare som medverkat i antologier och essäsamlingar utgivna av Axel och Margaret Ax:son Johnson stiftelse.

Where Is Life Science Heading In The Future?

Genes, Technology And Society

Tvådagarsseminarium inspelat 14-15 maj 2018 på Engelsbergs bruk.

Global Axess 2018: Kunskap och information

Kunskap och information är temat för årets upplaga av Global Axess. Kunskapens betydelse har varit uppenbar för människan allt sedan Adam och Evas tid, men informationssamhället ställer oss inför nya frågor. Inte minst: Vad innebär det allt intensivare flödet av information och åsikter för vår förmåga till helhetssyn och förståelse? Gör det oss klokare eller dummare? I programmen ger forskare, journalister och författare sina bilder av utvecklingen.

Studio Axess

PJ Anders Linder tacklar tidens aktuella frågor med intressanta och kvalificerade gäster. Du vet väl att du kan lyssna på avsnitten fredagar innan TV-sändningen? Besök: axess.se/podcast