VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Risk för Helldén

SVT Stockholm har följt upp Di:s gräv om att trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) försökt påverka utredningar om trafiken i Stockholms stad. Båda före detta trafikdirektörerna Jonas Eliasson, som fick sluta sin tjänst vid årsskiftet, och Per Anders Hedkvist bekräftar uppgifterna om att Helldén lagt sig i och velat ändra tjänstemännens slutsatser.

- Man hade en tydlig vilja att få beslutsunderlag som stämde överens med det beslut man ville fatta. Jag förstår det faktiskt inte. Det skapar bara problem med samarbetet mellan politiker och tjänstemän, säger Hedkvist till SVT Stockholm.

Frågan om Helldéns relation till stadens opolitiska tjänstemän började med att han inte var nöjd med en kritisk rapport om införandet av miljözoner i Stockholm, det vill säga områden där vissa typer av trafikslag ska vara förbjudna. Utredarna hade räknat på ett sätt som utgick från att samtliga bilister och yrkesförare skulle följa samtliga förordningar inom miljözonen fullt ut, vilket inte var ett realistiskt scenario enligt honom.

Förutom det olämpliga i att en politiker sågar en utredning på basis av att den inte ger stöd för den egna agendan, är det intressant hur en del modeller och deras slutsatser avfärdas (som i fallet ovan) medan andra slås fast som vore dem orubbliga sanningar.

Helldéns motivering till varför Stockholms stad bör införa miljözoner är att det varje år dör 1 000 personer i förtid på grund av luftföroreningar från trafiken. En stor ”bov” i sammahanget uppfattas vara dieselfordon (som för bara några år sedan premierades av politikerna eftersom dieselmotorer i regel genererar lägre CO2-utsläpp än bensinditon – men nu är det alltså inte klimatet utan luften som ska räddas) eftersom dieselpartiklar skapar luftföroreningar. Därför måste dieselbilarna (och helst alla andra bilar också) bort från våra gator.

Att det dör 1 000 människor i förtid på grund av dålig luft orsakad av trafikutsläpp slås i debatten fast som vore det ett faktum. Frågan om miljözoner får därmed en stark moralisk underton – är du emot zonerna är du, outtalat, för att folk ska dö. Ungefär.

Problemet är att bara att siffran ”1 000” bygger på statistiska uppskattningar utifrån en, just det, teoretisk modell – vilket inte är detsamma som att tvärsäkert fastslå att 1 000 människor de facto kommer att dö i förtid. Därmed inte sagt att dålig luft inte är ett samhällsproblem eller att siffran är tagen ur luften (no pun intended).  

Poängen är att en del teoretiska modeller och dess slutsatser uppenbarligen går utmärkt att använda som politiskt bräckjärn medan andra förkastas. Att skälla på Helldén för att han tolkar data i syfte att driva hem en politisk poäng vore däremot obegåvat – det gör alla politiker av alla kulörer hela tiden och tillhör närmast yrkesbeskrivningen.

Däremot borde journalistkåren i regel bli bättre på att inte bidra till att statistiska uppskattningar förvandlas till orubbliga fakta.

Den mer filosofiska frågan är vad det säger om ett samhälle fixerat vid att eliminera alla typer av risk.

Kvartetten som sprängdes – till vilken nytta?

Regeringscirkusen fortsätter. Det gamla partilandskapet är sprängt i luften, och i väntan på att det ska landa i backen och ett nytt landskap formas på ruinerna av det gamla, springer väljare, kadrer och kommentatorer runt som förvirrade charterturister vars gatenummer ständigt ändras.

Senaste budet var att Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt inte var särskilt intresserad av att göra sitt eget parti impotent under kommande mandatperiod, då den uppgörelse som ligger på bordet mellan C,L, MP och S explicit inte medger att V ska ges inflytande över den politiska inriktningen (nota bene: detta gäller endast de frågor som C,L, MP och S är överens om). Samtidigt som V underdånigt förväntas att släppa fram S.

Och det är ju lätt att förstå: varför skulle en socialist bidra till en ”högergir” av Sverige? (Även om det mesta i uppgörelsen kommer att drunkna i utredningar och vaga löften om att någon gång i framtiden undersöka förutsättningarna för en eventuell förändring av rådande förordningar gällande strandskydd i fjällmiljö, så är symboliken om V röstar för överenskommelsen så som den är i dag förödande för partiet). Centerpartiets Annie Lööf var däremot förvånad över att överenskommelsens krav på att V inte ska ges inflytande uppfattades som provokativt. 

Löfven håller dörren öppen till Sjöstedt – som på sin presskonferens var noga med att påpeka att han kunnat lita på statsministerns ord tidigare. En indikation på att Sjöstedt, efter lite sockrade motbud från Löfven, kommer att ge med sig.

Hur blir det sen då? Vilken handlingskraft kommer en S-regering att ha som å ena sidan måste driva en nästintill ”randiansk” politik (om man ska lyssna på vänsterkören) och samtidigt hålla Sjöstedt på gott humör?

Möjligen blir detta ett mindre problem om/när Löfven väljs om som statsminister – då är det ju bara att hota med ett extra val om C och L tycker att S bryter sina löften. Ställd inför den möjligheten föredrar nog både Annie Lööf och Jan Björklund att knyta näven i fickan och le framför kamerorna – och lyfta den strukturella betydelsen av att Sverige äntligen sänker momsen på naturguider.

Med tanke på hur lång tid som regeringsbildningen pågått och hur mycket förutsättningarna ändrats sedan valdagen är frågan om det inte vore bäst om väljarna gavs en ny chans att säga sitt.

Om gatenumret ändå har ändrats femtioelva gånger kan det lika gärna ändras igen. Kanske för en mer bestående tid den här gången?     

Merz behövs när Tyskland bromsar in

Efter att ha förlorat CDU:s medlemsomröstning i december förra året mot Annegret Kramp Karrenbauer (AKK) var det oklart om Friedrich Merz skulle återgå till näringslivet eller stanna inom politiken. Nu är det bekräftat att Merz kommer att ingå i en kristdemokratisk expertgrupp med fokus på samhällsekonomiska frågor.

Självklart är gesten från AKK en del i att ena partiet och Merz hade nog gärna velat få en ministerpost. Tröstpris eller ej: tysk politik är i stort behov av politiker som driver på för mer marknadsliberala reformer. Inte minst med tanke på att den tyska ekonomin visar tecken på att bromsa in. För AKK:s del handlar det också om att avväpna en fråga som riskerar att splittra partiet om den inte hanteras korrekt. Många partidelegater hade gärna velat se Merz som förbundskansler och är oroliga för att AKK kommer att fortsätta Merkels resa mot mitten. Hittills har dock partidisciplinen varit stark.

Hur stort inflytande expertgruppen får är svårt att säga, men det är åtminstone positivt att CDU tar tillvara på Merz kompetens. 


Veckans bok - 2018

Adam Cwejman, Lotta Gröning, PJ Anders Linder och Erik Thyselius intervjuar aktuella fackboksförfattare under bokmässan i Göteborg. Alla intervjuer sänds textade och kan även ses fritt på Axess Play.

Where Is Life Science Heading In The Future?

Genes, Technology And Society

Tvådagarsseminarium inspelat 14-15 maj 2018 på Engelsbergs bruk.

Engelsbergsseminariet 2017: Nationer, stater och imperier

Utvalda föredrag från ett tvådagars seminarium på Engelsbergs bruk 8-10 juni 2017, med titeln: Nation, State and Empire.

Global Axess 2018: Kunskap och information

Kunskap och information är temat för årets upplaga av Global Axess. Kunskapens betydelse har varit uppenbar för människan allt sedan Adam och Evas tid, men informationssamhället ställer oss inför nya frågor. Inte minst: Vad innebär det allt intensivare flödet av information och åsikter för vår förmåga till helhetssyn och förståelse? Gör det oss klokare eller dummare? I programmen ger forskare, journalister och författare sina bilder av utvecklingen.

Studio Axess

PJ Anders Linder tacklar tidens aktuella frågor med intressanta och kvalificerade gäster. Du vet väl att du kan lyssna på avsnitten fredagar innan TV-sändningen? Besök: axess.se/podcast