VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Coronakrisen elddop för EU

merkelmacronleyen.jpg

Ursula von det Leyen, Angela Merkel och Emmanuel Macron. Foto: Europeiska unionen

I svåra tider prövas vänskapen. Coronapandemin hotar solidariteten mellan EU-länderna på ett sätt som ingen kris hitintills har gjort. Samtidigt jobbar Kreml och Pekings propagandamaskineri på för högtryck i syfte att framställa EU och USA i så dålig dager som möjligt och sig själva som Europas sanna vänner, visar en ny rapport från tankesmedjan Frivärld av Patrik Oksanen (Coronahjälp med flera syften, 2020).

Först ska det sägas att samarbetet mellan länderna i EU hitintills inte har imponerat: Frankrike har beslagtagit miljoner andningsskydd som egentligen skulle vidare till Spanien och Italien (SvD fredag (04/03). Tyskland, Tjeckien och Ungern införde i början av förra månaden exportförbud på medicinsk utrustning, men de är tack och lov hävda efter påtryckningar från EU-kommissionen (SR 03/04).

Pandemin hotar även det ekonomiska samarbetet. En krönika i Neue Zürcher Zeitung (NZZ) beskriver hur krisen fördjupar såret mellan Syd- och Nordeuropa. I centrum är frågan hur länder som Italien och Spanien ska kunna hjälpas ekonomiskt. Paris, Rom och Madrids föreslagna lösning är "coronaobligationer" (i praktiken samma sak som euroobligationer). Berlin, Wien och Haag säger iskallt ”nej” av rädsla för att Sydeuropas skulder ska betalas av nordeuropeiska skattebetalare.

Stridsfrågan om euroobligationerna är knappast ny, men magnituden av krisen ställer frågan i ett nytt ljus. Till och med konservativa NZZ, som betraktar EU-samarbetet utifrån, menar att något måste göras: om inte euroobligationer – som det finns goda skäl att vara skeptisk till – är vägen framåt så måste någon form av de facto bistånd till. Ett tredje alternativ, om politiken kapitulerar, är att Europeiska Centralbanken (ECB) börjar köpa sydeuropeiska statspapper en masse – i praktiken ett brott mot principen om att ECB inte ska finansiera andra länders budgetar via sedelpressen.  

Förbundskansler Angela Merkels svar har hittills varit att det är billigt att låna för länder i kris (se Henrik Brors EU-blogg). Dessutom kan euroländer söka öronmärkta medel ur ESM (den mekanism som infördes i sviterna av förra eurokrisen). Problemet är att lånen kommer med stenhårda villkor som Rom aldrig kommer att gå med på (i kontrast till Grekland är Italien EU:s tredje största ekonomi). Läget är uppenbart allt annat än ljust för EU-samarbetet just nu.

Men att EU och dess medlemmar inte gör något konstruktivt i denna kristid är inte heller sant.

I Frivärlds rapport lyfter Oksanen att EU och USA har genomfört flera hjälpinsatser:

  • 56 miljoner ton hjälpmaterial har skickat till Kina
  • 400 miljoner euro i bidrag har skänkts till WHO för att bekämpa smittan
  • 37 miljarder euro ur EU-budgeten har öronmärkts för att stötta krisande branscher
  • USA har skickat 17,8 ton utrustning (bland annat respiratorer) till Kina
  • President Trump har utlovat 100 miljoner dollar i stöd till Italien

Därtill omfattar ECB:s stödpaket totalt 870 miljarder euro (Europaportalen har en bra sammanfattning här). För att bara nämna några insatser. Dessutom har flera tyska delstater tagit emot coronapatienter från Italien.

Problemet är att dessa nyheter mer eller mindre försvunnit i mediebruset. Det har däremot inte Kinas och Rysslands insatser gjort. Många leveranser av masker, coronatester och annan utrustning har gett upphov till stora rubriker. Ryska militärplan som landar i Italien utgör så klart spektakulära nyhetsbilder som är svåra att motstå för nyhetsdeskarna. Att utrustningen till 80 % visade sig vara värdelös spelar mindre roll. Det är PR-värdet som räknas. (Dessutom innebär Moskvas ”räddningsaktion” ett utmärkt tillfälle att kartlägga förmågan i ett annat Nato-land. Att säkerhetstjänsterna inte skulle ta tillvara ett sådant tillfälle är otänkbart (se .codas granskning tillsammans med La Stampa här).)

Samma PR-princip gäller för Peking, vars leverans av coronatester till Tjeckien till större delen inte fungerade. Frilansjournalisten Jojje Olsson har också förtjänstfull pekat på att när Kina säljer munskydd och dylik utrustning till Europa för en bra slant så har detta felaktigt beskrivits som ”bistånd” av olika medier. Ännu en propandaseger för Peking. Taiwan donerar däremot 7 miljoner ansiktsskydd till Europa (ABC News 2/4).

Rapporten tar också upp det faktum att många svenska redaktioner tenderat att återrapportera kinesiska och ryska myndigheters utsagor om coronaviruset och dess spridning okritiskt. Bristen på kunskap om hur auktoritära stater hanterar statistik och har förmågan att styra hur olika nyhetshändelser presenteras är fortfarande ett problem på redaktionerna. 

I det långa loppet handlar det för Moskva och Pekning att bryta ned EU och Nato. Den senaste tidens PR- och propagandakampanjer riktade mot väst är en del i detta.

För att ändå avsluta hoppfullt: om krishanteringen EU:s medlemmar emellan lämnar en del att önska så verkar Natos fungera bättre, noterar säkerhetsanalytikern Elisabeth Braw på Twitter. I stället för att Europa ska förlita sig på vad Braw beskriver som ”dåliga samariter” (Foreign Policy, ”Beware of bad samaritans 31/03 ) kan Nato-samarbetet bli till den goda samarit vi så väl behöver nu.  

Håll tysk-svenska handeln högt

fraktskepp.jpg

Foto: Magnifier/Shutterstock

Tyskland fortsätter att vara ett av Sveriges främsta exportländer, skriver Tysk-Svenska Handelskammaren efter ny statistik från SCB. De branscher som varit särskilt framgångsrika under 2019 är farmaceutiska basprodukter och läkemedel som ökade med 16,4 procent under fjolåret. Ett annat område som gått framåt var olika maskiner avsedda för exempelvis jord- och skogsbruk, metallbearbetning och verktygsmaskiner.

Det är viktigt att påminna sig om att Tyskland och Sverige är sådana goda handelspartners. Inte minst i dessa tider när ekonomin krisar och vi står inför stora medicinska svårigheter.

För det är farligt lätt i tider av kris att ha starka åsikter kring andra länders och människors agerande, särskilt när det är en så pass globalt spridd kris som i fallet med pågående pandemi. Tyskland har valt ett tuffare förhållningssätt för att försöka hålla smittspridningen nere och har besöksförbud på mer än två personer, medan Sverige valt att hålla mer öppet och låta människor verka med frihet under ansvar.

Den svenska hållningen både beundras och ifrågasätts i Tyskland. DN-journalisten Lovisa Herold får ge en bild ”inifrån landet” i tyska Die Welt (1/4). ”Vi litar på varandra. Vi behöver inte förbud” är andemeningen i artikel. Här lyfts ”mannen bakom strategin” upp; vår statsepidemiolog Anders Tegnell som varje dag påminner om budskapet: var förnuftig!

Man får närmast lite ”mannen myten legenden”-vibbar i Die Welts rapportering. Är det ironiskt eller genuint beundrande? Förmodligen finns drag av både och, vilket naturligtvis även är gällande inom Sveriges gränser.

Vi har en lång lista med råd att följa för att fortsätta hålla öppet som vi gör. Än så länge ser det också ut som att vi respekterar detta. Enligt en studie från Dagens Nyheter och Ipsos avbokade 66 procent av svenskarna frivilligt resor och möten, 65 procent undvek att resa med kollektivtrafik och 43 procent valde att arbeta hemifrån.

I World Value Survey från 2018 fick människor i olika länder frågan om de tror att andra människor generellt går att lita på. I Sverige svarade 60 procent jakande. I Tyskland var godkännandet endast 44,6 procent. Förtroendet för regeringen är också stort i Sverige. Sammantaget var närmare 60 procent eniga om att de hade mycket eller ganska mycket förtroende för regeringen, jämfört med 44,4 procent i Tyskland.

Hur vi bäst agerar i den här krisen är det ingen som kan veta. Förmodligen finns inget rätt eller fel, utan bara ett ”vi gör så gott vi kan” och det är viktigt att vi fortsätter respektera våra likheter och olikheter. Vi delar både handel och historia och får ta oss ur den här krisen så gott det går för att fortsätta våra goda handelsförbindelser även i framtiden – förhoppningsvis inom en snar sådan.

 

Följer du Axessbloggen? Då kanske Axess Magasin är något för dig – prova tre nummer för endast 129 kronor. 

Låt inte krisen leda till ett ekonomiskt ruinlandskap

I går deltog jag i ett webbseminarium om coronakrisens ekonomiska konsekvenser, som arrangerades av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS). I dag skriver jag litet om det:"Som John Hassler konstaterade hos SNS kommer slutnotan för krisen under alla omständigheter att hamna hos skattebetalarna och då är det mycket bättre att politikerna agerar för att skydda vad som skyddas kan av i grunden sunda verksamheter och ser till att företagsamheten bevaras någorlunda intakt. Ingen ska göra sig illusionen att Sveriges näringsliv kan gå oskatt hur krisen, men det finns grader i helvetet."


Boken, läsandet och fattningsförmågan

Berättandet och läsandet har genom historien fyllt en central roll för människans liv. Just nu förändrar digitaliseringen berättandet och läsandets förutsättningar i grunden.

En ny bok

I programserien ”En ny bok” intervjuar programledarna Mats Wiklund, Erik Thyselius och Katarina O’Nils Franke forskare och författare som medverkat i antologier och essäsamlingar utgivna av Axel och Margaret Ax:son Johnson stiftelse.

Where Is Life Science Heading In The Future?

Genes, Technology And Society

Tvådagarsseminarium inspelat 14-15 maj 2018 på Engelsbergs bruk.

Global Axess 2018: Kunskap och information

Kunskap och information är temat för årets upplaga av Global Axess. Kunskapens betydelse har varit uppenbar för människan allt sedan Adam och Evas tid, men informationssamhället ställer oss inför nya frågor. Inte minst: Vad innebär det allt intensivare flödet av information och åsikter för vår förmåga till helhetssyn och förståelse? Gör det oss klokare eller dummare? I programmen ger forskare, journalister och författare sina bilder av utvecklingen.

Studio Axess

PJ Anders Linder tacklar tidens aktuella frågor med intressanta och kvalificerade gäster. Du vet väl att du kan lyssna på avsnitten fredagar innan TV-sändningen? Besök: axess.se/podcast