VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

PISA manar både till glädje och krismedvetande

PISA-mätningen rör upp heta känslor. Bevisar den att svensk skola är på rätt väg? Eller att man inte får en rimlig bild av vad som verkligen händer i skolan, eftersom en niondel av den aktuella kullen 15-åringar har "exkluderats" på grund av funktionsnedsättningar eller att eleverna bara hunnit få undervisning i svenska under en kort period?

Som så ofta: både och.

Elever med minst en förälder född i Sverige gör klart bättre ifrån sig i årets mätning än i den hiskliga mätningen för 2012. Resultatet är starkare även än i mätningen för 2015, men den förbättringen ensam är inte statistiskt säkerställd. Hur som helst: en del fungerar uppenbarligen bättre i dag än det gjorde för ett decennium sedan. Reformer och signalspråk har haft effekt.

Tyvärr märks inte förbättringen lika tydligt hos den dryga femtedel av de testade eleverna som är födda utomlands eller har föräldrar som bägge är födda utomlands. I läsförståelse är resultaten till och med svagare än 2015 (men fortfarande bättre än 2012). Gruppens andel av hela årskullen har ökat mycket kraftigt under det senaste årtiondet och en tänkbar förklaring till resultaten är att många i detta urval har bott i Sverige under kortare tid och har sämre kunskapsförutsättningar och/eller föräldrar med sämre utbildningsbakgrund än elever i tidigare testomgångar.

Det verkligt speciella med mätningen är den mycket höga andel elever som har exkluderats och inte testats över huvud taget. OECD-snittet är 4,0 procent, medan Sverige undantar hela 11,1 procent. I undersökningen 2015 undantogs 5,7 procent - bara hälften så många. Huruvida exkluderingen sker på grund av funktionsnedsättning eller kort tid i Sverige framkommer inte, men den mycket höga invandringen under de senaste åren tyder på att det är där som huvuddelen av förändringen har skett. Skolverket drar också denna slutsats på sid 62 i appendix 2 till PISA-rapporten.

Om man antar - och detta är alltså ett försök till uppskattning - att det var 50/50 mellan funktionsnedsatta och nyanlända bland de 5,7 procenten exkluderade 2015, och att 80 procent av ökningen upp till 11,1 procent exkluderade 2018 utgörs av nyanlända, skulle det betyyda att drygt 7 procent av eleverna i den aktuella årskullen utgöras av nyanlända som knappast förmår tillgodogöra sig undervisning på svenska.

Allt detta pekar på att även de bekymrade har en poäng. Visst går det bättre för elever med svensk bakgrund, men en mycket stor grupp elever med utländsk bakgrund har mycket svaga resultat - och utöver dessa finns en grupp med utländsk bakgrund på cirka 7 procent som har så dåliga kunskaper i språket att de inte kan kunskapstestas på svenska. Och detta gäller alltså bland 15-åringar: elever som snart ska (borde) börja gymnasiet och inom några få år gå vidare till arbete eller högre studier.

PISA-undersökningen tydliggör alltså två saker.

1. Det var inte omöjligt att rycka upp en skola som tycktes vara i fritt fall - och det trots att många problem kvarstår: lärarutbildningarna, bristen på ordning, kulten av IT-charlataner, den kvardröjande makten hos en mossbelupen kår av "progressiva" pedagoger. Det är en riktigt god nyhet.

2. Risken ter sig överhängande för att det utanförskap med etniska förtecken som redan existerar kommer att växa ytterligare med allt vad det innebär av sociala spänningar och ekonomiska påfrestningar, när årskull efter årskull med svaga förutsättningar att klara sig i ett alltmer kunskapskrävande arbetsliv lämnar skolsystemet. Att möta denna utveckling kommer att kräva en hel palett med åtgärder och behöver stå i centrum för samhällsdebatten under överskådlig framtid.


Boken, läsandet och fattningsförmågan

Berättandet och läsandet har genom historien fyllt en central roll för människans liv. Just nu förändrar digitaliseringen berättandet och läsandets förutsättningar i grunden.

En ny bok

I programserien ”En ny bok” intervjuar programledarna Mats Wiklund, Erik Thyselius och Katarina O’Nils Franke forskare och författare som medverkat i antologier och essäsamlingar utgivna av Axel och Margaret Ax:son Johnson stiftelse.

Where Is Life Science Heading In The Future?

Genes, Technology And Society

Tvådagarsseminarium inspelat 14-15 maj 2018 på Engelsbergs bruk.

Global Axess 2018: Kunskap och information

Kunskap och information är temat för årets upplaga av Global Axess. Kunskapens betydelse har varit uppenbar för människan allt sedan Adam och Evas tid, men informationssamhället ställer oss inför nya frågor. Inte minst: Vad innebär det allt intensivare flödet av information och åsikter för vår förmåga till helhetssyn och förståelse? Gör det oss klokare eller dummare? I programmen ger forskare, journalister och författare sina bilder av utvecklingen.

Studio Axess

PJ Anders Linder tacklar tidens aktuella frågor med intressanta och kvalificerade gäster. Du vet väl att du kan lyssna på avsnitten fredagar innan TV-sändningen? Besök: axess.se/podcast