Mot sitt eget bästa

Makten över mänskliga angelägenheter är i själva verket sällan så stor som de mäktiga gärna vill tro. Det beror på att människor inte är livlösa föremål, likt biljardbollar, utan alltid kan reagera självständigt på det som berör dem. De är bara i begränsad utsträckning förutsägbara: och gudskelov för det, kunde man tillägga, för annars vore absolut makt över människorna en realistisk i stället för illusorisk tanke.

Första gången jag insåg den politiska maktens begränsningar var i Afrika. Kolonialstaterna hade mycket större politisk makt över de folk som de styrde än USA någonsin haft över någon av sina klientstater, men när oberoendet väl kom stod det klart att de samhällen som de koloniala regimerna lämnade efter sig inte ...

Den här innehållet är en del av Axess+.

Bli prenumerant för att få åtkomst nu!

Prenumerera

Läs vidare