Mindfulness på 1910-talet

Max Slevogt. 1868-1932. München, Berlin. La panthère noire. Foto: jean louis mazieres

Vi läser böcker och artiklar, går på kurser och låter mobilappar påminna oss om det: att slappna av och göra medvetna pauser i vardagen. Mindfulness har blivit en sorts medicin mot den snabba samtidens stress. Ordet må vara nytt, men innebörden har funnits länge.

Redan för hundra år sedan försökte Malte Laurids Brigge vara närvarande och detaljgranska sin omgivning. Men hans granskning gick överstyr och lämnade honom istället i ett tillstånd av grubbleri och ångest.

Brigge är huvudperson i Rainer Maria Rilkes fiktiva självbiografi Malte Laurids Brigges anteckningar från 1910. Han är en överkänslig person som analyserar allt i tillvaron. På det sättet kan man kanske kalla honom ”mindful”. Men samtidigt irrar den unge Brigge omkring, både i Paris och i livet.

Rilke växte upp i Prag, men tillbringade delar av sitt liv i Paris. Han ska i ett av sina brev ha beskrivit Paris som ”tungt. En galär. Jag kan inte säga hur osympatiskt jag finner allting här, inte beskriva med vilken motvilja jag går omkring här” (ur Bakhålls utgåva från 2005). Översättaren Erik Ågren skriver i efterordet att romanen har ytterst lite gemensamt med något Rilke tidigare skrivit. Men det starkt existentiella – och olusten inför Paris – återfinns i flera av Rilkes dikter.

”Pantern” (1903) utspelar sig i Paris botaniska trädgård Jardin des Plantes, där det finns en djurpark. Rilke skildrar pantern, det eleganta djuret som spärrats in mot sin vilja för att visas för allmänheten. Dikten visar Rilkes frihetslängtan:

”Hans blick är trött av alla dessa stänger, / Den fångar inget mera på sin färd. /… / Blott sällan kan det underbara hända, / att någon bild går in i hans pupill, / går genom lemmarna, de stilla, spända / – och hör i hjärtat upp att vara till.” (Tolkning: Johannes Edfelt)

På de parisiska gatorna promenerade Rainer Maria Rilke med sin ångest för att sedan omsätta den i prosa och poesi. Men mer inspiration till sitt skrivande hade han förmodligen fått idag. För aldrig förr har väl vår existentiella ångest varit mer accentuerad?

Sociala medier förstorar upp vårt bekräftelsebehov och vi dopaminkickar oss genom dagarna på Facebook, Twitter och Instagram. Mindfulness, eller medveten närvaro i nuet, tar därför ny plats i vår vardag och gör eftertänksam litteratur från början av 1900-talet påtagligt aktuell.

Katarina O'Nils Franke

Redaktionssekreterare i Axess.

Mer från Katarina O'Nils Franke

Läs vidare