Långvarig söndring

Han ville sätta fredsprocessen mellan Israel och Palestina i centrum för sin nya Mellanösternpolitik, samtidigt som han betonade Irans rätt till fredlig kärnkraft. Han krävde ett stopp för den israeliska bosättningspolitiken och kritiserade blockaden av Gaza, men erkände Israels rätt till självförsvar och dess legitimitet som statsbildning – en legitimitet han emellertid relaterade till Förintelsen, utan att nämna judarnas tretusenåriga anknytning till landet.

Två år senare stod Mellanöstern i brand, men inte som en följd av den olösta konflikten mellan Israel och Palestina. Den arabiska våren exploderade med nationella uppror, religiös fanatism och oförsonliga klanstrider som följd. Omvälvningarna i regionen, de största sedan det osmanska imperiet störtade samman vid slutet av första världskriget, g...

Den här innehållet är en del av Axess+.

Bli prenumerant för att få åtkomst nu!

Prenumerera
Lennart Berntson

Lektor i historia vid Roskilde universitet.

Läs vidare