Den långa vägen hem

”All bildning står på ofri grund till slutet, blott barbariet var en gång fosterländskt”, skrev poeten och biskopen Esaias Tegnér (1782–1846). Vad han menade var att det inte finns någon rent nationell kultur. Vårt kulturella och språkliga arv består till sina väsentligaste delar av sådant som vi övertagit från andra kulturer och språkområden. Mot denna bakgrund är det inte överraskande att två av våra mest betydande författare bär grekiska namn, Theodor Kallifatides och Aris Fioretos.

Kallifatides är uppvuxen i Grekland och kom till Sverige i tjugoårsåldern, men han är likväl ett välkänt namn för många av landets bokläsare. Den svenskfödde Fioretos är nog däremot en relativt ny bekantskap för de flesta. Hans genombrott kom först med tre ro...

Den här innehållet är en del av Axess+.

Bli prenumerant för att få åtkomst nu!

Prenumerera
Torsten Rönnerstrand

Docent i litteraturvetenskap.

Läs vidare