Jag syftar inte på rent språkliga paradoxer som att ”låsa upp” har två olika betydelser som råkar vara konträra, utan på begrepp som medvetet eller omedvetet har vänts ut och in och kommit att betyda sin direkta motsats. Låt oss kalla dem autokonträra begrepp.

Ta ”studiedag”. Varje person uppväxt i Sverige under det senaste halvseklet vet att en studiedag är en dag kliniskt ren från varje form av studier. Nu börjar väl den beskrivningen passa in även på de flesta andra dagar i det svenska utbildningsväsendet, men studiedagarna intar ändå en särställning. Att de kallas så för att lärarna förväntas använda dem till egen förkovran låter som ett flashbackrykte, det kanske är sant men det är svårt att tro på.

Vanligtvis handlar det om n&ar...