Republikens och Ciceros fall

Monarki, aristokrati och demokrati. Dessa tre statsskick är behäftade med brister som gör att de tenderar att urarta i praktiken. Monarki förvandlas till tyranni, aristokrati blir oligarki och demokrati övergår i anarki. Detta menar Marcus Tullius Cicero (106–43 f Kr) i sin politisk-filosofiska skrift De Re Publica. Hur skapar man då en styrelseform som är stabil och inte slutar med envåldsmakt eller pöbelvälde? Cicero har svaret: genom att kombinera de tre. Just så har hans idealstat, den romerska republiken, inrättats.

När Cicero skriver sin bok har Rom varit republik i fyrahundrafemtio år. Men redan inom loppet av några år kommer den framstående statsmannen, filosofen, advokaten, retorikern och republikens ivrigaste försvarare att bli vittne till – och offer för – republikens fall.

Under författandet av De Re Pub...

Den här innehållet är en del av Axess+.

Bli prenumerant för att få åtkomst nu!

Prenumerera
Martina Björk

Fil dr i latin vid Lunds universitet.

Läs vidare