VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Recension

Själv är bäste dräng

Av Nils Lundgren

När jag blev ombedd att recensera John Hunters biografi över Samuel Smiles hade jag en ytterst vag minnesbild av denne Smiles. En litteratör i det viktorianska England tyckte jag mig minnas, men säker var jag inte.

Eftersom jag som romantisk anglofil har ägnat en hel del intresse åt Storbritanniens litteratur och allmänna utveckling, var jag något förvånad över detta. Fanns det en för mig i stort sett okänd brittisk 1800-talsförfattare som förtjänade en så stor biografi? Men då borde jag ju äntligen lära känna honom. Jag antog budet.

Redan på sidan ett i boken får vi veta att Samuel Smiles var lika berömd som Walter Scott, Lord Byron, Jane Austen, Charles Darwin och andra bjässar i det brittiska 1800-talets intellektuella värld. John Lubbock satte 1886 upp en lista över världens 100 bästa böcker med Marcus Aurelius Meditationer, Blaise Pascals Pensées, verk av Cervantes, Shakespeare, Milton, Molière, Goethe, Thackeray, Dickens, George Eliot och 90 till i samma klass.

Hunter konstaterar att Samuel Smiles bok Self-Help (Människans egen kraft) fanns med bland dessa hundra 1886, men att få av 2000-talets läsare har hört talas om denna bok. Jag är alltså i gott sällskap. Det blev till att läsa den också för att försöka förstå hur det hade kunnat bli så här. Boken kom visserligen ut på svenska i bearbetad form redan 1867 och sedan även 1909, men därefter tog det nästan 100 år innan Ratio gav ut den på svenska igen 1998. Denna sena svenska utgåva tycks dock inte ha väckt någon större uppmärksamhet.

Smiles skrev bortåt 30 böcker, men Hunter framhåller att han under hela sin framgångsrika karriär alltid presenterades som ”författaren till Self-Help”. Den boken var hans ”claim to fame”, boken som förde honom från pappans lanthandel i den lilla skotska staden Haddington till de intellektuella och politiska salongerna i London under andra halvan av 1800-talet. Self-Help lär vara den, näst Bibeln, mest sålda boken i Storbritannien under dessa fyra årtionden.

Boken kom ut 1859, samma år som John Stuart Mills Om friheten och Charles Darwins Om arternas ursprung. Redan detta sammanträffande är en påminnelse om Storbritanniens enorma utveckling ekonomiskt, kulturellt och politiskt under denna tid.

Hunters skildring av Smiles väg till berömmelse blir oundvikligen en konkret skildring av det viktorianska Storbritannien som samhällssystem. Utan att det på något uppenbart sätt är författarens avsikt, får läsaren en bred bild av hur Storbritannien kunde bli så ledande ekonomiskt och kulturellt och skapa det största imperium världen har skådat. Det intressanta är att denna bild överensstämmer med den mest moderna ekonomiskhistoriska forskningen på detta område, såsom den presenterats av ekonomen Deirdree McCloskey i boken Bourgeois Equaility.

De flesta har väl fått lära sig i skolan att grunden till denna magnifika framgång var att britterna uppfann ångmaskinen, ånglokomotivet, spinning jenny, den mekaniska vävstolen och mycken annan ny teknologi. Detta höjde produktiviteten enormt. Storbritannien industrialiserades före andra länder och blev världens verkstad. Dess industri behövde import av råvaror och dess välbeställda befolkning efterfrågade importerade konsumtionsvaror. Detta krävde en jättelik handelsflotta vilket i sin tur krävde en jättelik örlogsflotta. Rule Britannia, Britannia rule the waves, och så vidare. Så menar de flesta om Storbritanniens framgångar.

Ett problem är att vi i skolan inte fick veta varför alla dessa uppfinningar skedde och kom till användning i just Storbritannien. Den bild vi får genom Hunters biografiska skildring av Smiles väg genom livet är helt i linje med McCloskeys analys. Förklaringen är borgerliga ideal framvuxna ur religiösa och politiska förändringar i Nordvästeuropa, ideal präglade av respekt för människors strävan till individuell utveckling, frihet för alla att fatta egna beslut och frihet för vanligt folk att pröva nya tekniska lösningar.

Jag fascineras av att den mest moderna forskningen om varför vi blev rika i västvärlden faktiskt skildras på ett mycket konkret sätt av Smiles i Self-Help och därmed av Hunter i föreliggande biografi. Läsaren får mängder med exempel på hur människor som börjar sitt liv i extrem fattigdom och utan utbildning förkovrar sig, utvecklar ny teknik eller blir framstående författare och tänkare.

Hunter visar att Smiles var djupt kritisk till den adel som hade ärvt sin egendom och sociala ställning, att han ställde sig skeptisk till monarkin och stödde chartisterna, det vill säga: den brittiska arbetarklass som krävde allmän rösträtt med valhemlighet. Samtidigt tar han liksom den överväldigande brittiska majoriteten avstånd från försöken att använda våld. Det är slående hur de dramatiska förändringar som industrialiseringen medför, kan försiggå med så litet våld, trots ludditerna i början av 1800-talet och chartistledaren Feargus O’Connors radikalism. Hunter, som är expert på viktorianismen, tecknar en bild av det brittiska samhället som präglat av tolerans och kompromissvilja.

Hunters biografi över Smiles blir till en klassresornas historia eftersom det är klassresor som Smiles skildrar i den bok som gav honom hans ställning. Richard Arkwright var en barberare och perukmakare som utvecklade en spinnmaskin för produktion av kraftig bomullstråd. James Hargreaves var en vävare och snickare som uppfann den berömda spinnmaskinen spinning jenny. Tillsammans förändrade de textilindustrin i grunden.

James Watt uppfann inte ångmaskinen, men som instrumentmakare på universitetet i Glasgow kom han i kontakt med en professor i kemi och expert på värmelära, och utvecklade på egen hand, vid sidan av sitt vanliga arbete, en mycket bättre ångmaskin än dem som ditintills hade använts.

George Stephenson uppfann inte ånglokomotivet, och han var inte högutbildad. Tvärtom var han illitterat till arton års ålder, men lärde sig läsa, skriva och räkna på aftonskola efter jobbet i gruvan. Aftonskola låter som svenskt 1930-tal, men utspelar sig alltså under de sista åren av 1700-talet! Han utvecklade långsamt ett fungerande ånglokomotiv och en ny typ av järnvägsräls och såg till att hans son Robert fick en bättre utbildning och kunde lotsa deras gemensamma projekt igenom politiken. Han blev därmed järnvägens fader.

Hunter visar hur Smiles såg samma företeelse på alla områden. Det var inte bara uppfinningar av maskiner som kom till på detta sätt. Edward Jenner, en allmänläkare i Gloucestershire, hade hört att mjölkerskorna i trakten ofta hade drabbats av kokoppor och därmed inte fick smittkoppor. Han utvecklade på den grunden ett vaccin mot smittkoppor och blev världsberömd.

Den framstående engelske geologen John Brown började sitt liv som murare, och konstnären Thomas Gainsborough och arkitekten Inigo Jones var båda söner till textilarbetare. Den förre verkade under 1700-talet och den senare under 1600-talet.

Smiles skildrade dylika klassresor både från äldre tider och från andra länder, och han ger också exempel på hur människor har kunnat börja sent i livet med lysande karriärer. Han gör allt detta för att styrka sin huvudtes att Self-Help är grunden till nästan all framgång och storhet. Och vad är då Self-Help?

Hunter konstaterar att nyckelorden är flit och ihärdighet (industry and perseverance). Smiles är själv ett exempel på detta. Han gör en lysande karriär från lanthandeln i Haddington till läkarutbildning, blir så småningom chefredaktör för den stora lokaltidningen i Leeds och slutligen berömd författare i Londons litterära kretsar. Han reser runt i Europa, tas emot av höga dignitärer och får personlig kontakt med det italienska kungahuset. Och detta hänförs helt och hållet till eget hårt och ihärdigt arbete.

Samuel Smiles budskap klargörs på första sidan i hans berömda bok Self-Help. Där läser vi (min översättning):

”Inte ens de bästa institutioner kan aktivt hjälpa en människa. Kanske är det mesta de kan göra att lämna människan fri att utveckla sig själv och förbättra sina levnadsvillkor. ”

”Nationell framgång är summan av individuell arbetsamhet, energi och moralisk resning liksom nationell dekadens är resultatet av individuell lättja, egoism och bristande moral.”

”Gamla missuppfattningar återkommer ständigt. Några ropar efter en Caesar, andra efter nationell samling eller ny lagstiftning.”

John Hunter har gjort ett stort och gediget arbete där Samuel Smiles blir genomlyst och förklarad i detalj. Vi får veta allt om hans äktenskap och hans relationer till sina barn, om strider kring politiska beslut om järnvägsbyggen, miljön i förläggarkretsar i London, om hur hans läkarutbildning gick till och mycket annat.

Hunter är inte briljant i formuleringarna, men hans kombination av överblick och detaljrikedom ger en bild av det viktorianska Storbritannien som är fascinerande. Jag är glad att jag kom att läsa denna bok.

Mest lästa just nu

1) Slut på barnatron av Fredrik Haage

2) Barnsligare än barnen av Thomas Gür

3) Goda idéer bortom det rimligas gräns av PJ Anders Linder

4) Kulturångest av Katarina Barrling

5) Farlig aktivism av Marcus Nilsen

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) Innehållets nationalscen av Olle Lidbom

2) Den andra sidan av myntet av Håkan Tribell

3) Ta oss på allvar! av Jasenko Selimovic

4) Räddaren i nöden av Jonas Elvander

5) Upplysning slår underhållning av Niklas Ekdal

NR 8 2017

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...