Detsamma kan tyvärr inte sägas om deras samtida svenska kollega Hans Järta. Hans förmåga står knappast amerikanernas efter, men storverket 1809 års regeringsform fick aldrig en nimbus av riktigt samma dignitet som Konstitutionens. Idag väcker författningsfrågor föga intresse utanför en trång krets av speciellt intresserade.

Läget var helt annorlunda under de kritiska åren vid 1700-talets slut och 1800-talets början. Sverige var i trängande behov av en ny start efter det gustavianska enväldet och den katastrofala förlusten av Finland. Det fanns röster som ropade såväl på revolution av fransk modell som reaktion och återgång till oinskränkt kungamakt, men ”1809 års män” med Järta som främsta namn vann stöd för en gyllene medelväg med maktdelning mellan riksdag, monark o...