VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Tema

Ett offer för nycker

Av Adam Cwejman

Kulturarvsdebatten är polariserad och politiserad. Den reduceras till en fråga om att vara för eller emot en nationalistisk politik.

Vilken funktion ska museer och andra institutioner som arbetar med kulturarvspolitik ha i 2020-talets Sverige? Fenomen som omfattande migration och en ständigt pågående debatt om nationalismen i Sverige ställer frågan på sin spets, tycks många hävda. Och visst stämmer det. Kulturarv är en laddad fråga som berör identitet, självbild och samhällsgemenskap.

I artikeln ”Cultural Heritage in Sweden in the 2000s” argumenterar lundaforskarna Niklas Bernsand och Eleonora Narvselius för att en dominerande position inom kulturarvsdebatten företräds av dem som ser en ”transformativ potential” i museer och kulturpolitik. Avsikten är att emancipera och inkludera tidigare marginaliserade perspektiv och identiteter. Denna hållning dominerar idag på de myndigheter som arbetar med kulturarvsfrågor.

Att kulturarvspolitiken skulle ha en transformativ potential behöver inte vara fel. Emellertid kan det, vilket Bernsand och Narvselius förklarar, innebära att man nyttjar en normativt laddad retorik i form av binära motsättningar som ”inkluderad – exkluderad”, ”tolerant – intolerant”, ”öppen – stängd” samt ”god – ond”. Avsikten är att kulturarvspolitiken ska luckra upp påstått dominanta uppfattningar om homogenitet och status quo.

Mot detta perspektiv står inte motsatsen, det vill säga en radikalt nationalistisk diskurs som argumenterar för en totalt statisk och oföränderlig kulturarvspolitik vars främsta syfte är att ena en etnisk grupp. Istället har kritiken mot det dominerande paradigmet inom kulturarvspolitiken inte utgått ifrån ett motstånd mot inkludering av minoriteter utan vad kritikerna uppfattar som den brist på nyanser som präglar den normativa kulturarvspolitiken. SvD-journalisten Ola Wongs återkommande kritik mot den svenska museipolitiken är ett exempel.

Kritiken mot dem som i kulturarvet uteslutande ser uppdelningen mellan inkludering och exkludering är att de gör kulturarvet offer för tillfälliga politiska nycker och konflikter, i detta fall en kamp mot nationalistiska uppfattningar om det samtida Sverige. Kontinuitet och gemenskap i kulturarvet ersätts på grund av politiseringen med en andefattig och tunn politik som tjänar ett ideologiskt syfte.

Enligt Bernsand och Narvselius har Sverigedemokraternas inträde i riksdagen gett frågan ytterligare laddning. Men debatten om kulturarv bör inte reduceras till en fråga om att vara för eller emot nationalistisk kulturarvspolitik.

Detta låter kanske komplicerat och hur skulle frågan kunna bli en valrörelsefråga?

Skälet till att debatten främst förs i tidningsspalterna medan politiker oftast är frånvarande från den är, inte minst om man lyssnar på kulturministern, att det är en ickefråga. Det finns ingen politisering på kulturarvsområdet har Alice Bah Kuhnke med emfas hävdat vid ett flertal tillfällen. Det är att fara med osanning. Många kulturantikvarier runtom i landet har vittnat om att de har belagts med en rad pålagor och arbetsuppgifter som föga har med deras yrkesuppgifter att göra. Att göra kulturarvspolitiken till ett politiskt instrument är ett högst påtagligt fenomen i samtidens Sverige och utvecklingen har inte föregåtts av en ordentlig partipolitisk debatt.

Kulturarvsfrågan är dubbelt viktig i en valrörelse: Det handlar om Sveriges historiska och kulturella arv, hur det ska vårdas och värnas, tillgängliggöras för samtidens och framtidens svenskar. Men i lika stor utsträckning handlar det om politiseringen av offentliga myndigheter, tjänstemannarollen och i vilken utsträckning våra museer ska tjäna djupare ideologiska syften – oavsett vilken politisk inriktning som eftersträvas.

Adam Cwejman är ledarskribent i Göteborgs-Posten.

Mest lästa just nu

1) Nordens sak är vår av Karlis Neretnieks

2) Håll världen på avstånd av Brendan O’Neill

3) De som kunde allt av Peter Burke

4) Alla för, ingen emot av Krister Thelin

5) Det är faktiskt komplicerat av Claire Lehman

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) När folket försvann av Mauricio Rojas

2) Hopp om slut på spenatskräcken? av PJ Anders Linder

3) Bilder utan fäste av Miriam Frankel

4) Flytta på er! Här kommer JAG! av Gunilla Kindstrand

5) Kulturkrockar i Sofia av Axel Odelberg

NR 5 2018

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...