VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Recension

Hur du skapar värde

Av Katrine Marçal

Ni minns kanske Pokémon Go. Spelet lanserades som mobiltelefonapp 2016. Virtuella Pokémon-figurer i glada färger fanns utplacerade i din lokala miljö och du var tvungen att fysiskt ta dig dit för att ”fånga dem” och därmed få poäng.

Det blev en världssuccé och det skrevs otaliga tidningsartiklar om att det här var en ny form av dataspel: ett som fick folk att faktiskt lämna huset, gå ut i friska luften och lära känna sina kvarter. Pokémon Go var hälsosamt. Eller i alla fall oskyldigt.

Harvardprofessorn Shoshana Zuboff håller inte med. Hon beskriver i sin nya bok att Pokémon Go var något helt annat. Detta var ingen snäll skärmbaserad utomhusaktivitet att ägna sig åt tillsammans med barnen under en lördagspromenad: Pokémon Go var en ny form av kapitalism.

Och en oerhört destruktiv sådan.

Det populära spelet var i själva verket ett sätt för techbolagen att samla in enorma mängder data från människor som trodde att de bara lekte en lek. Och bara ett par dagar efter det att appen lanserades erbjöds företag att köpa virtuell närvaro i Pokémon Go. McDonald’s, Starbucks och andra betalade för att ovetande spelare skulle styras mot deras vidöppna dörrar. Det här var en jakt på Pokémons som inte alls tog ut människor i ”den riktiga världen”, utan ut i en av techbolagen kontrollerad verklighet där vartenda steg övervakades och styrdes av högst betalande kommersiella intressen via en mobiltelefon-app.

Detta är, principerna för vad Shoshana Zuboff, kallar övervakningskapitalismen: ett ekonomiskt system som vi ganska omedvetet har trätt in i.

Hennes 700-sidiga tegelsten The Age of Surveillance Capitalism har blivit väldigt omdiskuterad internationellt sedan den kom ut i februari. Boken har jämförts med Rachel Carsons Tyst vår, som på 1960-talet blev ett av startskotten för den tidiga miljörörelsen. Tyst vår gjorde folk medvetna om bekämpningsmedel och deras oerhört negativa konsekvenser för människa och miljö. På samma sätt tror en del recensenter att Shoshana Zuboffs bok kommer att gå till historien som den text som gjorde människor uppmärksamma på hur de utnyttjas av techbolagen. Ja, The Age ofSurveillance Capitalism har rentav jämförts med Kapitalet av Karl Marx, det verk där Marx analyserade den framväxande industriella kapitalismen. Shoshana Zuboff tar sig för sin del an det hon kallar för den framväxande övervakningskapitalismen. Båda två försöker hitta begrepp som begripliggör en ny ekonomisk ordning samtidigt som densamma växer fram.

Vad är då ”övervakningskapitalismen” och varför bör vi oroa oss för den?

Oavsett om du debatterar politik på Facebook, diskuterar dina finnar på en hemsida dedikerad till folk med acne, letar recept på Google, tar bilder av din tioåring, tittar på tv eller beställer tvättmedel så blir alla dessa aktiviteter idag till data som sparas. Din mobiltelefon väcker dig på morgonen, termostaten i ditt sovrum sätter på varmvatten och informationen skickas vidare till en central databas. Nyhetsflasharna poppar upp på din surfplatta samtidigt som du äter frukost och information om vilka flashar du klickar och inte klickar på följs noga upp och sparas av systemet. All data förs in i algoritmer. Snart vet de det mesta om dig. De vet vad du köper, vilken slinga du joggar på morgonen och vem du är vän med. Allt spelas in, processas, analyseras och förpackas.

Sedan säljs informationen vidare.

Det är nämligen såhär som techbolagen idag i huvudsak tjänar sina pengar. Av all den data som dina aktiviteter genererar bygger de modeller som sägs kunna förutsäga ditt framtida beteende. Vad kommer du att klicka på härnäst? Vad kommer du att köpa? Vilken typ av restaurang kan du tänkas besöka? Vilken form av försäkring behöver du? Dessa modeller av ditt framtida beteende säljs sedan vidare till andra företag. De är väldigt värdefulla eftersom de går att använda för att fortsätta att sälja saker till dig med.

Shoshana Zuboff definierar det som att övervakningskapitalismen tar varje aspekt den kan komma åt av vår mänskliga erfarenhet, samlar in information från varje apparat vi äger och förvandlar det hela till ett sätt att förutsäga och styra vårt framtida agerande. Övervakningskapitalismen är därmed så mycket mer än den där irriterande Googleannonsen för joggingskor som har följt dig över halva internet i en veckas tid. På samma sätt som den industriella kapitalismen förvandlade naturens råmaterial till varor, omvandlar övervakningskapitalismen vårt mänskliga beteende till en vara som köps och säljs.

Oftast utan att vi är medvetna om det.

Som Shoshana Zuboff berättar historien började det hela med Google. Företagets mål att försöka organisera all information på internet och göra den tillgänglig ändrade i grunden vårt samhälle och formade vad internet sedan blev. Företaget upptäckte i sina försök att överleva kommersiellt att det satt på en ny form av tillgångar: information om våra tankar, handlingar och idéer. Samt att allt detta kunde säljas med hög vinst på en ny marknad som försöker förutsäga våra behov.

Samt förstås skapa nya.

Facebook och de andra jättarna tog efter Google och idag är detta den huvudsakliga kommersiella modellen för techbolagen, såväl stora som små, menar Shoshana Zuboff. Skandalerna runt företag som Cambridge Analytica, som vi förstås har hört allt mer om de senaste åren, är inga isolerade incidenter, utan tillfällen då vi får en verklig glimt av vad som pågår under huven på den nya kapitalismen. Det här är en ny ekonomisk och social logik som har tagit över planeten samtidigt som vi själva är upptagna med att lägga ut bilder på Instagram.

I en värld där varje apparat med en internetuppkoppling (och detta inkluderar idag alltså även i allt högre grad saker som kylskåp, personliga assistenter och termostater) samlar in information om vårt beteende på heltid: Vad händer då med vår idé om ett privatliv?

För att inte tala om vår idé om människan och hennes frihet?

Det har länge hetat att ”om det är gratis så är du produkten”. Facebook och de andra techbolagen kan ge oss gratis tjänster om vi går med på att ge upp våra privata data. Vi blir produkten som de sedan tjänar sina pengar på. Men Shoshana Zuboff går längre än så. Du och jag är tekniskt sätt inte produkten: vi är ”råvaran” som produkten tillverkas av. Och produkten är då alltså modellen som ska förutsäga vårt framtida beteende: vad vi kommer att klicka, köpa och göra baserat på vad vi har klickat, köpt och gjort förut. Andra företag köper sig makt över vår framtid genom insikter om vårt liv och tankar. Det digitala är idag helt enkelt ett medel för att nå andra kommersiella mål. Den nya kapitalismen göder sig inte på människors arbete som den gjorde i den berättelse som Karl Marx skrev, den göder sig på varje aspekt av den mänskliga erfarenheten, skriver Shoshana Zuboff.

Allt den kan komma åt och allt den kan göra till data.

Stora delar av debatten om Google och Facebook det senaste decenniet har handlat om personlig integritet och vår rätt till vårt eget privatliv. Men det verkar som om de flesta av oss inte riktigt bryr oss om detta. Människor verkar vara villiga att ge upp litet av sin personliga integritet för att gratis få tillgång till de produkter som techbolagen erbjuder. Shoshana Zuboff tycker att vi istället bör prata om ”rätten att fatta beslut”. Alla människor bör ha rätt att bestämma över vad de ska göra utan att bli manipulerade av osynliga kommersiella intressen, beväpnade med information om våra innersta tankar och drivkrafter.

Och detta är vad som står på spel. Algoritmerna blir allt bättre på att få oss att göra vad de vill att vi ska göra. Ju mer data de matas med, desto mer effektiva kommer de att bli. Den underliggande idén här är förstås att mänskligt beteende just kan modelleras, förutsägas och kontrolleras till den grad som techbolagen själva är övertygade om.

Huruvida de har rätt är förstås en öppen fråga. Men lyckas de, konstaterar Shoshana Zuboff, så riskerar vi att förlora både den fria viljan som vi känner den – och den fria marknaden.

Hennes bok är tung. Och den balanserar ofta på gränsen till det pompösa: dundrande undergångsstämning sida upp och sida ner. Men den är en genuint oroväckande läsupplevelse och kommer säkert, vilket många redan har konstaterat, att bli något av en klassiker.

Mest lästa just nu

1) Kulturlivets tillrättaläggare av Johan Sundeen och Roger Blomgren

2) Jag vill tacka livet av Joel Halldorf

3) Den största tomheten av Joel Halldorf

4) Davidsharpan i Norden av Martina Björk

5) På ständig jakt efter nya offer av Peter Luthersson

NR 3 2019

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...