VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Krönika

Dessa våra minsta

Av Annika Borg

Det brukar sägas att Adolf Hitler var djurvän. Hans diet har ibland betraktats som ett utslag av hans ömmande för djuren. Tillåt mig tvivla.

För ett antal år sedan släpptes tidigare okända arkivfilmer från andra världskriget, skakande dokument som dröjer sig kvar. En av dem innehöll en filmsnutt där Hitler står med sina hundar och blickar ut över det storslagna landskapet runt omkring Berghof. Med kuvat kroppsspråk och oroliga uttryck följer de fyrbenta sin herres rörelser. Filmklippet med hundarnas underkuvade beteende i Führerns närhet blixtbelyste att grymheten fanns i alla dimensioner av Tredje riket.

När temperaturen på ett samhälles eller civilisations empati ska mätas är synen på och behandlingen av djur en sådan lyspunkt. I samtida vetenskap har perspektivet förskjutits från hur lidandet ska minska i djurhållningen till vad som får djuren att må bra, så kallad salutogen forskning som tar fasta på vad som befrämjar välmående. Forskning om djurvälfärd studerar hur djuret själv upplever sin situation, sådana studier låg till grund för att höns idag åtminstone får några skärvor mer av normalt liv i produktionsleden än tidigare. Jag återkommer till hönsen.

Misshandel av djur blev ett brott i Sverige i mitten av 1800-talet, men det skulle dröja fram till slutet av 1930-talet tills man började tala om och föreslå en djurskyddslag, den lagen trädde i kraft 1944. I diskussionen om lagstiftningen framkom synen att det generellt var starkt förankrat hos medborgarna att djur ska skyddas. Även i förarbetena till den djurskyddslag som 1988 ersatte lagstiftningen från 1940-talet lyftes fram att djurskydd är en etisk fråga som engagerar befolkningen.

Därför är det ganska märkligt att det i Sverige idag i huvudsak är ytterlighetspartier som ligger i framkant när det gäller att förstå att djurskydd är en fråga som är av stor betydelse för många väljare. Ämnet verkar ha överlämnats till militanta aktivister och partier på kanterna. Trots att klimatfrågan skapar fler upprop, manifestationer, artiklar och aktiviteter än vad som överhuvudtaget är överblickbart, verkar inte hönsens vardag, köttindustrins klimatpåverkan eller att fyrtio procent av världens fågelarter minskar och var åttonde bevingad art är utrotningshotad kvalificera sig nämnvärt för plakat eller demonstrationer. Här finns ett gyllene tillfälle för partier som har ett mer sansat tonläge att ta sig an frågorna och kamma hem poäng hos en i grunden djurengagerad befolkning.

Och hur var det då med hönsen? Deras tillvaro fick jag en insikt i under några år genom en alldeles underbar nymfkakadua vid namn Gittan. Gittan hade en gul, pärlemorskimrande fjäderdräkt med gråprickiga inslag samt röda kinder och blev med tiden mycket social. Problemet var dock att hennes biologiska klocka trodde att det ständigt var dags för äggläggning. De små, vita perfekta äggen bildades konstant och trots kalkhaltig och näringsrik diet urholkades skelettet och hennes lilla kropp slets. Det gick så långt att Gittan fick ett hormonchip i ryggen för att produktionen skulle lugna ned sig. Nu kan man tycka att en djurägare går till överdrift som satsar så på sitt husdjur, men jag är nu en gång skapt på det viset i förhållande till djurens välbefinnande. Hon fick en välbehövlig paus under en tid och det blev faktiskt folk av Gittan. Men på sikt gick det inte, hennes skelett och hennes inre slets ut när äggläggningen drog igång igen. Att vara fågelhona med en biologisk klocka på högvarv är inget att önska sig i sitt nästa liv.

Så, den som ägnar hönorna och deras utslitna kroppar, som pumpas fulla med foder för att ge riklig äggproduktion, några tankar och lyfter frågan i valrörelsen 2022 kan mycket väl få min röst. Så, se hit alla röstfiskare. Valrörelsen är snart här.

Mest lästa just nu

1) Historiens dom blir hård av Magnus Ranstorp

2) Friheten står på spel av Erik Helmerson

3) Om läget i vår demokrati av Tommy Möller

4) Den blinda fläcken av Henrik Nilsson

5) Den största tomheten av Joel Halldorf

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) Till liberalismens försvar av Susanne Birgersson

2) När draken stiger av Bengt Ohlsson

NR 4 2019

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...