VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Samhälle

Tecken i tiden

Av Joakim Rådström

Traditionalism krockar med regional maktpolitik och den digitala eran när Mongoliet bestämmer vilket skriftspråk som ska användas.

En yta motsvarande hela Västeuropa – med endast tre miljoner invånare. Sommartemperaturer på uppåt 40 grader, medan köldrekordet på vintern är minus 55. Mongoliet är på många sätt ett extremt land – och det gäller inte bara geografi och klimat. Även historiskt och politiskt har landet upplevt omvälvande skiften: Djingis khans enorma fälttåg, kinesisk invasion, närmast lydstat under Sovjet, och från 1990-talet gradvis ånyo alltmer självmedvetet.

På sätt och vis gäller eklekticismen även språket. Idag är kyrilliskan standardskriftspråk, men före kommunismens intåg utgjorde det säregna mongol bichig allmän mongolisk skriftstandard. Än idag är det i bruk, och utgör ett av ytterst få skriftspråk som skrivs vertikalt, uppifrån och ned.

– Vi började ursprungligen använda det redan på 700- eller 800-talet, efter att ha fått det från uigurerna. Och uiguriskan utvecklades i sin tur från den urgamla feniciska skriften, säger professor Tsedev Unurbayan.

Professor Unurbayan är en av Mongoliets främsta experter på dess traditionella skriftspråk, och kan historien bakom mongol bichig utan och innan.

– Mongoliet hade tidigare många olika sorters skriftspråk. Anledningen var kanske att vi har varit nomader så länge, och plockat upp språk från flera olika ställen. Vi använde även kinesiska ett tag, berättar han.

Mongoliets geografiska läge och begränsade folkmängd har gett upphov till stora maktstrider. Framförallt kom området att utgöra scen för en dragkamp mellan de väldiga grannarna Ryssland/Sovjetunionen och Kina. 1691–1911 lydde till exempel Mongoliet under den kinesiska Qingdynastin, men när den moderna Republiken Kina utropades 1911 förklarade Mongoliet sitt oberoende. För att sätta kraft bakom orden sökte och fick man ryskt stöd. Efter andra världskriget tvingades så Kina under sovjetiskt tryck att erkänna Mongoliet som självständig stat.

Väl var det ena hotet avlägsnat antog emellertid ett annat omfattande proportioner. Mongoliet blev från och med Stalinåren mycket beroende av Sovjet för sin utrikeshandel, sin politik (landet blev i detta avseende i det närmaste en vasallstat till SSSR), energiförsörjning och mycket annat.

Även på kulturområdet gjorde Moderlandet sitt avtryck – Mongoliet adopterade kyrilliska som skriftspråk år 1946. Och det skedde inte ofrivilligt.

– En fördel med kyrilliskan är att den kommer närmare det talade språket än mongolisk skrift, som skrivs annorlunda än hur man talar, berättar Tsedev Unurbayan.

Sovjetväldet hann alltså påverka Mongoliet under sin stora maktperiod på 1900-talet. Men i och med kommunismens upplösning i slutet av 1980-talet började Mongoliet öppna upp sig mot västvärlden, liksom mot den tidigare ockupationsmakten Kina.

Sedan dess har Mongoliet sakta men säkert återfunnit mer av sin tidigare traditionella identitet. Inte minst gäller det språket, där mongol bichig ånyo har börjat komma i bruk. Professor Unurbayan förklarar.

– Människors tankesätt förändras med språken. Från 1940-talet förändrades det med kyrilliskan, och nu har andra sätt att tänka kommit tillbaka. Enligt en ny lag ska vi nu från och med år 2025 alltid använda traditionell mongoliska som vårt officiella språk jämte kyrilliska.

Bayarmagnai Choijilsuren, kanslichef vid Mongolia International University, tycker lagen är bra. Deras universitet tar annars emot många studenter från den kinesiska regionen Inre Mongoliet.

– Och de kan skriva ganska flytande på mongol bichig! Det imponerade på mig, och gjorde att jag kände att vi borde bli bättre på vårt traditionella skriftspråk även här i Mongoliet, säger Bayarmagnai Choijilsuren.

Hennes kollega, mongoliskläraren Tungalag Vanchaa, ger fler exempel på hur mongol bichig kommit till användning igen:

– 2008 beslöt regeringen att man skulle använda traditionell mongoliska på universitetsdiplom och födelseattester. Och officiella skyltar på regeringsbyggnader kom sedan dess att skrivas på både kyrilliska och mongol bichig, säger hon.

Gradvis sedan 1990-talet har också mongol bichig kommit tillbaka in i läroplanerna från sjätte klass. På en skola i utkanten av Ulaanbaatar träffar vi elvaårige Ochiroo som sitter och sliter med de vertikala krumelurerna hos Mongoliets traditionella språk.

Över stora delar av världen märks överlag ett nytt intresse för traditionell kultur och gamla seder – ibland även återspeglat genom ultrakonservativa politiska strömningar. Finns det en sådan dimension även i Mongoliet, med tanke på det nya värderandet av landets gamla skriftspråk?

– Fram till 1990-talet var vi ett kommunistiskt styrt land, och under den tiden var det svårt för oss att hålla på våra mongoliska traditioner. Och i och med globaliseringen har nog också människor kommit att gå tillbaka lite till sin egen kultur, säger Tsedev Unurbayan.

Även de nygamla regionalpolitiska hoten från jättegrannarna Ryssland och – framförallt – Kina återkommer när det fria Mongoliets invånare på nytt stakar ut sin väg. På språkskolan Nomiin Ger i Ulaanbaatar möter vi den unga läraren Batkhishig Byambasambuu som berättar mer.

– Historiskt sett har inte mongoler gillat kineser, slår hon fast. Jag vet inte om det handlar om rädsla kanske. Nu kommer många kinesiska arbetare hit för att jobba inom gruvsektorn, och det blir ibland problem. Dessutom känner mongolerna att gruvorna förstör naturen i landet.

Dessa rädslor spelar på ett tydligt sätt in när mongolerna bestämmer vilken kultur de ska anamma. Även inom den mongoliska politiken märks det, särskilt genom valet av Khaltmaagiin Battulga som landets president. Den tidigare brottaren (i den mongoliska stilen sambo) har länge ansetts som en ”man av folket”, men framstår alltmer som Mongoliets starke man, med ökande personlig makt och med allt mindre respekt för lagarna.

– Jag tror det är något som händer världen över. Jag ser ju politiken med Trump, vår president, den filippinske presidenten och andra. Det verkar som att de många av de äldre vill ha en fadersfigur, säger Batkhishig Byambasambuu.

Gamla språk och riter som kulturell snuttefilt mot en alltför snabb och osäker globalisering? På sätt och vis. Men de globala krafterna verkar självfallet också i rakt motsatt riktning. Unga mongoler använder idag i allt större utsträckning det latinska alfabetet, särskilt i digitala sammanhang: mobilen, internet, internationell populärkultur.

– Men det är jättesvårt att veta hur vi ska stava mongoliska ord med latinska bokstäver, suckar tolken Sender Senduk. Olika ungdomar har olika sätt att skriva, och det verkar inte finnas någon standard.

Mest lästa just nu

1) Vittnen till det ofattbara av Nuri Kino

2) Hur ska hoten mötas? av Magnus Norell

3) Det är här det börjar av Staffan Heimerson

4) Tillbaka till framtiden av Gudrun Persson

5) Vi var här först! av Nathan Shachar

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) Innehållets nationalscen av Olle Lidbom

2) "Den som finge möta en sådan kvinna" av Anna C Rédei

3) Den andra sidan av myntet av Håkan Tribell

4) Ta oss på allvar! av Jasenko Selimovic

5) Räddaren i nöden av Jonas Elvander

NR 5 2019

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...