VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Krönika

Den som syns och inte syns

Av Katarina O'Nils Franke

Idag är det allra viktigaste för många att synas och bli sedda. Med vår moderna teknik kan vi enkelt lägga ut oss själva i text, bild och video för andra att beskåda. Våra liv influerar andras liv. Men redan 300-talets ikonmåleri gjorde att vi kunde känna oss sedda var i rummet vi än befann oss.

Ikonens stora, mandelformade ögon har en blick som tycks följa en var man än befinner sig i rummet där tavlan hänger. Ögonens storlek står i kontrast till den oproportionerligt lilla munnen. Ikonen blir därmed själva sinnebilden av att ”tala är silver, tiga är guld”. På den här tiden var kanske inte syftet att stärka den betraktades självkänsla. Snarare skulle ikonens betraktande blick ingjuta eftertänksamhet och lära oss att tänka efter mer och tala mindre.

2009 hade Svenska Dagbladet en serie artiklar om ögon för kontakt, läkning och betraktande. Där finns många läsvärdheter, bland annat om ikonmåleri, en konst som på senare tid fått ett uppsving. Marja-Liisa Alm i Romakloster på Gotland fick i uppdrag att måla ikoner till den finsk-ortodoxa kyrkans nya ikonostas i Stockholm. I samband med detta lär vi oss att ikonen ska förmedla ”en bild av Guds närvaro i människan”. Ögonen, själens spegel, har på många sätt stor betydelse. Biskop Johannes som håller ikonmålarkurser vid grekisk-ortodoxa kyrkan i Vårberg säger att ”på gatorna hälsar folk inte utan tittar stramt med döda blickar. Blickarna lever inte! Ögonkontakten har nästan försvunnit under mina 45 år här i Sverige.”

Just ögonkontakt är populärt att diskutera: Hur möter vi egentligen våra medmänniskor?

När man tränar skådespelare och föredragshållare i scennärvaro behöver man möta blickarna i publiken. ”Man måste ta risken att möta vad som pågår därute”, säger frilansregissören Tord Pååg (SvD 2009). Enligt honom avskärmar vi oss för mycket i Sverige. Antingen bär vi stora solglasögon eller lyssnar på musik, eller både och. I värsta fall är alla våra sinnen avstängda medan vi är uppkopplade någon annanstans.

Det är en rätt obehaglig bild av samtiden som målas upp. Redan för tio år sedan. Det räcker att gå ut på stan för att bekräfta att det är ännu värre idag. I högtrafikerad stadsmiljö blir man halvt om halvt nedsprungen av sms:ande eller fotograferande människor som avskärmar sig med sina mobiler och lurar. Detta tillsammans med de tysta elbilarna, som susar fram längs gatorna, gör det extra viktigt för oss att hålla korpgluggarna öppna.

Förvisso behövs alla människans fem sinnen – syn, hörsel, smak, lukt och känsel – på olika sätt för att vi ska ta oss fram och navigera i vår omvärld. I jämförelse med djuren är våra sinnen mer eller mindre underkända, men något vi människor utmärker oss på som djuren inte har är Fingerspitzengefühl. Vår fingertoppskänsla är det finmotoriska som genom tiderna hjälpt oss att tillverka känsliga redskap och kunna läsa blindskrift. På det sättet ser vi även med fingrarna.

Men framförallt är det just genom ögonen vi tar in de flesta intrycken från vår omgivning. Ögonen är det första vi söker, vilket gäller för såväl ikoner som målade porträtt och – det som bör vara viktigast för oss – andra människors blick. Men om de flestas blickar är riktade ned i mobilskärmar eller dolda bakom solglasögon blir det svårt att ta in varandra och nå ut. Ironiskt nog är det ofta just i sökandet efter yttre bekräftelse som vi kopplar upp oss mot vår sköna nya skärmvärld och missar varandra irl.

Mest lästa just nu

1) Vittnen till det ofattbara av Nuri Kino

2) Tillbaka till framtiden av Gudrun Persson

3) Hur ska hoten mötas? av Magnus Norell

4) Vi var här först! av Nathan Shachar

5) Det är här det börjar av Staffan Heimerson

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) Innehållets nationalscen av Olle Lidbom

2) "Den som finge möta en sådan kvinna" av Anna C Rédei

3) Den andra sidan av myntet av Håkan Tribell

4) Ta oss på allvar! av Jasenko Selimovic

5) Räddaren i nöden av Jonas Elvander

NR 5 2019

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...